Guldpiplärka

	Guldpiplärka; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Tmetothylacus
Art	Guldpiplärka; T. tenellus
Vetenskapligt namn
	§ Tmetothylacus tenellus
Auktor	(Cabanis, 1878)

Guldpiplärka^[2] (Tmetothylacus tenellus) är en afrikansk fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Guldpiplärkan är en 18 centimeter lång fågel som gör skäl för sitt namn med hanens mycket färgglada dräkt: lysande gula vingar och stjärtsidor, svavelgul undertill med ett svart band tvärs över bröstet. Honan har gulkantade handpennor, beigefärgad undersida med gulaktig buk. Ungfågeln liknar honan men har streckat bröst.^[4]

Läte

Guldpiplärkan levererar en sång, i flykten eller från en sittplats, bestående av en serie flöjtlika visslingar.^[5]

Utbredning

Guldpiplärkan förekommer i sydöstra Sydsudan, södra och östra Etiopien, Somalia, norra Uganda, östra Kenya och östra Tanzania.^[3] Den har tillfälligt påträffats i Oman, 17-24 juni 1983.^[6] Arten är delvis nomadisk eller flyttfågel.

Systematik

Fågeln placeras som enda art i släktet Tmetothylacus. Den är närmast släkt med piplärkorna i Hemimacronyx samt sporrpiplärkorna i Macronyx.^[7] Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Guldpiplärkan förekommer i torr Acacia-buskskog och snåriga gräsmarker. Den lever av små insekter och troligen även andra ryggradslösa djur som den fångar i gräsmarker eller plockar från bar mark eller växtlighet.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i nordvästra och södra Somalia, lokalt vanligt i Kenya och Tanzania samt ovanlig i Sydsudan.^[8]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Tmetothylacus tenellus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Porter, Richard; Simon Aspinall (1996). Birds of the Middle East. Princeton University Press. sid. 292. ISBN 9780691148441
^ [a b] Tyler, S. (2018). Golden Pipit (Tmetothylacus tenellus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57810 28 september 2018).
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 218. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Voelker, G., and S.V. Edwards (1998), Can Weighting Improve Bushy Trees? Models of Cytochrome b Evolution and the Molecular Systematics of Pipits and Wagtails (Aves: Motacillidae), Syst. Biol. 47, 589-603
^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör guldpiplärka.
Bilder & media
Wikispecies har information om Tmetothylacus tenellus.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Tmetothylacus tenellus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[Porter-4] Porter, Richard; Simon Aspinall (1996). Birds of the Middle East. Princeton University Press. sid. 292. ISBN 9780691148441

[hbw-5] [a b] Tyler, S. (2018). Golden Pipit (Tmetothylacus tenellus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57810 28 september 2018).

[Mitchell-6] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 218. ISBN 978-84-941892-9-6

[7] Voelker, G., and S.V. Edwards (1998), Can Weighting Improve Bushy Trees? Models of Cytochrome b Evolution and the Molecular Systematics of Pipits and Wagtails (Aves: Motacillidae), Syst. Biol. 47, 589-603

[8] Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]