Hoppa till innehållet

Tidsaxel över Irakkriget

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Tidslinje över Irakkriget)
  • Mars Hål grävs i sandvallen som skiljer Irak och Kuwait åt, massiva mängder med trupper från USA samlas i Kuwait.
  • 18 mars George W. Bush ger Saddam Hussein ett ultimatum via TV: Ta din familj och lämna Irak inom 48 timmar - annars anfaller vi. Redan samma dag utfärdade Iraks revolutionsråd en kommuniké om att inga andra länder har rätt att bestämma vem som leder Irak.
  • 19 mars Kriget inleds med några tiotal kryssningsrobotar och styrda bomber mot ett fåtal byggnader i Bagdad som CIA pekat ut som troliga tillhåll för Saddam Hussein och hans närmaste ledning. Några timmar senare talar Saddam i TV till folket, men osäkerhet råder om det verkligen var han, eller om det var ett förinspelat band.
    Amerikansk soldat på patrull.
  • 20 mars Ytterligare några mindre attacker genomförs.
  • 21 mars Pentagon säger att detta är dagen för det massiva flyganfallet som det talats om, den så kallade A-dagen. Massiva bombningar skakar Bagdad.
  • 7 april Brittiska styrkor uppger att de intagit Basra. Amerikanska styrkor rapporteras har tagit Bagdads flygplats.
  • 9 april Centrala Bagdad faller i de allierades händer, efter att det irakiska försvaret har kollapsat.
  • 11 april Mosul kapitulerar.
  • 14 april Tikrit faller efter 24 timmar. Pentagon meddelar avslutning av alla större militära operationer i Irak. Samtliga oljefält i Irak är under koalitionens kontroll.
  • 1 maj George W. Bush förklarar kriget över.
  • 13 juli Ett styrande råd utses som får till uppgift att utse en provisorisk regering som kan ta över styrandet av Irak från den amerikanska ockupationsmakten.
  • 21 juli Saddams söner och tronarvingar, Qusay och Uday Hussein samt Qusays son Ali dödas i en eldstrid efter ett tips om deras gömställe.
  • 19 augusti FN:s högkvarter i Bagdad utsätts för ett bombattentat. Sammantaget 21 personer dödas och 160 skadas. Bland de omkomna finnas Sergio Vieira de Mello, FN:s särskilda sändebud i Irak. Samtidigt har fler amerikanska soldater dött i liknande attentat än som dog under själva kriget.
  • 22 september Ännu ett bombattentat riktat mot FN i Bagdad. Antalet FN-anställda i Irak minskas successivt till omkring 40 från att ha varit drygt 600 i början av augusti.
  • 26 september Den irakiska rådsmedlemmen Akila al-Hashemi dödas i en attack i Bagdad.
  • 13 december Saddam Hussein fångas vid en bondgård utanför sin hemstad Tikrit.
  • 4 april Ockupationsmyndigheterna stänger den radikale predikanten Muqtada al-Sadrs tidning al-Hawza, vilket resulterar i att hans anhängare inleder de största stridigheterna hittills i de södra Shiamuslimska delarna av Irak.
  • 5 april USA inleder ett anfall, kallat Operation Vigilant Resolve, mot staden Falluja sedan den allt mer kommit att hamna under motståndsrörelsens kontroll. Detta resulterar i de hårdaste striderna hittills i kriget med dussintals stupade amerikanska soldater. Stridigheterna slutar med att USA retirerar från staden och i praktiken blir Falluja en fristad för motståndsrörelsen.
  • 17 april Spaniens nyvalda regering uppfyller sitt vallöfte och drar tillbaka sina trupper från Irak. Av regeringens kritiker uppfattades detta vara en följd av terroristattacken i Madrid den 11 mars.
  • 11 maj En islamistisk webbsida lägger upp en videofilm som visar avrättningen av den amerikanska gisslan Nick Berg, detta utlöser en våg av kidnappningar och avrättningar av utlänningar.
  • 28 juni Den amerikanska ockupationen slutar officiellt och makten lämnas över till en temporär regering.
  • 16 juli Filippinerna drar tillbaka sina trupper från Irak för att den kidnappade filippinske medborgaren Angelo de la Cruz skall släppas levande.
  • 25 augusti Efter hårda strider hela augusti förhandlar storayatollan Ali al-Sistani fram en vapenvila mellan Mahidarmén och ockupationsstyrkorna i Najaf.
  • 11 september Den 1 000:e amerikanska soldaten stupar i Irak.
  • 1 oktober Amerikanska trupper återtar kontrollen i staden Samarra, vilken tidigare i praktiken fallit i motståndsrörelsens händer. Detta ses som ett startskott till att återta kontrollen i fler rebellkontrollerade städer. Senare meddelar dock Pentagon att dessa operationer uppskjuts till efter presidentvalet i USA för att inte påverka dess utgång.
  • 31 december Vid årets slut hade 2 183 soldater ifrån USA dött, dock inte alla i Irak: en del omkom av sina skador efter olyckor och strider i Irak och en del under transporter dit.

Dödsantalet på den Irakiska sidan är inte helt säkert, men det rör sig mellan 100 000-750 000 personer.