Myrfåglar

	Myrfåglar
	Tvåfärgad myrfågel (Gymnopithys leucaspis)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Myrfåglar; Thamnophilidae
Vetenskapligt namn
	§ Thamnophilidae
Auktor	Swainson, 1824
Utbredning
	Global utbredning (i grönt)
Släkten
	Cirka 45
Synonymer
	Egentliga myrfåglar

Myrfåglar (Thamnophilidae), är en mycket stor familj av tättingar som återfinns i subtropiska och tropiska Central- och Sydamerika, från Mexiko till Argentina. Det finns mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och familjen omfattar arter som bär trivialnamnen myrtörnskator, myrfåglar, myrvireor, myrsmygar och eldögon. De är besläktade med myrtrastar, myrpittor, tapakuler, månbröst, knottfåglar och ugnfåglar.

Myrfåglar är generellt små fåglar med rundade vingar och kraftiga ben. Deras fjäderdräkt består oftast av dovt gråa, vita, bruna och roströda färger, och de uppvisar sexuell dimorfism både vad gäller färger och teckning. Vissa arter varnar rivaler genom att visa upp vita fjäderpartier på ryggen och skuldrorna. Merparten har kraftiga näbbar och de flesta har en nedåtböjd näbbspets.

Flertalet lever i skogsbiotoper, men vissa återfinns i andra biotoper. De lever främst av insekter och andra leddjur, men vissa tar även mindre ryggradsdjur. Flertalet tar sina byten i skogens undervegetation eller något högre upp men ett fåtal födosöker också uppe i trädkronorna eller direkt på marken. Vid födosök bildar många arter blandflockar med andra arter.

Myrfåglar lever i monogama förhållanden, bildar par som varar hela livet och är territoriella. De lägger vanligtvis två ägg i ett bo som antingen är upphängt i grenar eller placeras på en gren, stubbe eller kulle på marken. Båda föräldrarna ruvar äggen och tar hand om och matar ungarna i boet. När ungarna är flygga tar föräldrarna hand om den ena ungen var.

Åtta arter kategoriseras som starkt utrotningshotade på grund av mänsklig påverkan, tre arter akut. De är dock inte utsatta för vare sig burfågelsjakt eller annan typ av jakt. Det huvudsakliga hotet mot arterna utgörs av förlust och fragmentisering av habitatområden, vilket i sin tur bland annat leder till ökad bopredation.

Systematik

Myrfågelfamiljen Thamnophilidae behandlades tidigare som underfamiljen Thamnophilinae inom den mycket stora familjen Formicariidae, som även omfattade myrtrastar och myrpittor. Då kallades familjen "myrfåglar" och arterna inom Thamnophilinae kallades "egentliga myrfåglar". I denna artikel syftar myrfåglar på familjen Thamnophilidae.

Thamnophilidae urskildes från Formicariidae, som idag endast består av myrtrastar, på grund av upptäckten av skillnader i strukturen på bröstbenet (sternum) och s9yrinx, och på grund av resultaten från Sibley och Ahlquists undersökning av DNA-DNA hybridisering.^[1]^[2] Myrfåglarna ingår i infraordningen subosciner.

Familjen består av mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och omfattar arter som bär trivialnamnen myrsmygar, myrvireor, myrfåglar och myrtörnskator vilket refererar till deras storlek – som ökar i denna ordning, men med vissa undantag – och inte till någon morfologisk likhet med vireor, törnskator, och så vidare. Dessa trivialnamn återspeglar heller inte familjens inre systematik. Sentida DNA-studier^[3] har kullkastat tidigare teorier om släktskap arterna emellan. Detta har lett till att flera stora släkten, bland annat Myrmeciza, delats upp i ett antal mindre.

Släkten inom familjen

Listan nedan följer IOC.^[4]

Underfamilj Euchrepomidinae

Euchrepomis – fyra arter flamryggar, tidigare i Terenura
Myrmornis – vaktelmyrfågel
Pygiptila – stjärnmyrfågel
Thamnistes – två arter myrfåglar

Underfamilj Thamnophilinae

Tribus Microrhopiini

Microrhopias – prickvingad myrfågel
Neoctantes – helikoniamyrfågel
Clytoctantes – två arter myrfåglar
Epinecrophylla – åtta arter strimstrupar, tidigare i Myrmotherula
Myrmorchilus – strimryggig myrfågel
Aprositornis – yapacanamyrfågel, tidigare i Myrmeciza
Ammonastes – gråbukig myrfågel, tidigare i Myrmeciza
Myrmophylax – svartstrupig myrfågel, tidigare i Myrmeciza

Tribus Formicivorini: myrsmygar

Myrmotherula – 25 arter myrsmygar, möjligen parafyletisk
Terenura – två arter myrsmygar
Myrmochanes – ömyrsmyg, troligen del av Myrmotherula
Formicivora – 9 arter myrsmygar

Tribus Thamnophilini: myrtörnskator, myrvireor och närbesläktade myrfåglar

Dichrozona – bandmyrfågel
Rhopias – stjärnstrupig myrfågel, tidigare i Myrmotherula
Isleria – två arter myrfåglar, tidigare i Myrmotherula
Thamnomanes – fyra arter myrtörnskator
Megastictus – pärlmyrtörnskata
Sakesphoroides – silverkindad myrtörnskata, tidigare i Sakesphorus
Herpsilochmus – 17 arter myrvireor
Dysithamnus – åtta arter myrvireor
Thamnophilus – 30 arter myrtörnskator
Sakesphorus – två arter myrtörnskator
Radinopsyche – caatingamyrvireo, tidigare i Herpsilochmus
Biatas – vitskäggig myrtörnskata
Cymbilaimus – två arter myrtörnskator
Taraba – större myrtörnskata
Mackenziaena – två arter myrtörnskator
Frederickena – tre arter myrtörnskator
Hypoedaleus – fläckryggig myrtörnskata
Batara – jättemyrtörnskata
Xenornis – fläckig myrtörnskata

Tribus Pithyini

Pithys – två arter myrfåglar
Phaenostictus – pärlmyrfågel
Gymnopithys – tre arter myrfåglar
Oneillornis – två arter myrfåglar, tidigare i Gymnopithys
Rhegmatorhina – fem arter myrfåglar
Phlegopsis – tre arter myrfåglar, inklusive Skutchia
Willisornis – två arter myrfåglar
Drymophila – elva arter myrfåglar
Hypocnemis – åtta arter myrfåpglar
Sciaphylax – två arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
Cercomacroides – sex arter myrfåglar, tidigare i Cercomacra
Cercomacra – sju arter myrfåglar

Pärlmyrfågel (*Phaenostictus mcleannani*)

Tribus Pyriglenini

Myrmoderus – fem arter myrfåglar
Hypocnemoides – två arter myrfåglar
Hylophylax – tre arter myrfåglar
Sclateria – silvermyrfågel
Myrmelastes – åtta arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza och Percnostola
Poliocrania – brunryggig myrfågel
Ampelornis – gråhuvad myrfågel, tidigare i Myrmeciza
Sipia – fyra arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
Myrmeciza – vitbukig myrfågel
Myrmoborus – fem arter myrfåglar
Gymnocichla – blåhuvad myrfågel
Pyriglena – fem arter eldögon
Rhopornis – rödögd myrfågel
Percnostola – två arter myrfåglar
Akletos – två arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza
Hafferia – tre arter myrfåglar, tidigare i Myrmeciza

Referenser

Noter

^ Sibley, C. G. & J. E. Ahlquist (1990) Phylogeny and classification of birds. Yale University Press, New Haven, Conn.
^ Rice, N.H. (2005): Further Evidence for Paraphyly of the Formicariidae (Passeriformes). (PDF) Arkiverad 4 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. Condor 107(4): 910–915. doi:10.1650/7696.1
^ Moyle, R.G., R.T. Chesser, R.T. Brumfield, J.G. Tello, D.J. Marchese, and J. Cracraft (2009), Phylogeny and phylogenetic classification of the antbirds, ovenbirds, woodcreepers, and allies (Aves: Passeriformes: infraorder Furnariides), Cladistics 25, 386-405.
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

Källor

Texten är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel [], läst 2009-09-01

[1] Sibley, C. G. & J. E. Ahlquist (1990) Phylogeny and classification of birds. Yale University Press, New Haven, Conn.

[Rice-2] Rice, N.H. (2005): Further Evidence for Paraphyly of the Formicariidae (Passeriformes). (PDF) Arkiverad 4 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. Condor 107(4): 910–915. doi:10.1650/7696.1

[3] Moyle, R.G., R.T. Chesser, R.T. Brumfield, J.G. Tello, D.J. Marchese, and J. Cracraft (2009), Phylogeny and phylogenetic classification of the antbirds, ovenbirds, woodcreepers, and allies (Aves: Passeriformes: infraorder Furnariides), Cladistics 25, 386-405.

[IOC-4] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

[1]

[2]

[3]

[4]