Termobariska vapen
_sunk_as_target_with_FAE_1972.jpg)
Termobariska vapen, eller termobariska laddningar (termo = värme, bar = tryck),[1] även kallad FAE-laddning (från engelska: fuel-air explosive),[1] är en vapenverkan där bränsle fördelas som en aerosol i luften, antänds och reagerar med luftens syre. Den använder alltså luftens syre för att oxidera bränslet och skiljer sig på så sätt från konventionella sprängämnen som innehåller oxidatorer. Termobariska bomber har därför ett högre energiinnehåll per massenhet än vanliga bomber. Termobariska vapen ger en kraftig tryckvåg men inget eller mycket lite splitter.
En termobarisk bomb innehåller normalt två sprängladdningar, först en liten som fördelar bränslet i luften, och sedan en som antänder bränslet. Vissa nyare modeller har endast en laddning och i stället en kraftigare behållare för bränslet, som fördröjer spridningen tills bränslet har börjat antändas.
Ur en teknisk synvinkel används termen termobarisk bara för de sprängladdningar som verkar genom både värme och tryck. Detta uppnås genom att laddningen innehåller metaller som brinner vid hög temperatur, till exempel magnesium eller aluminium. Laddningar utan dessa tillsatser verkar endast genom tryckvågen.
Termobariska vapen är framför allt effektiva i anslutning till slutna utrymmen.
Den första egentliga termobariska bomben testades i Tyskland 1944, och bestod av kolpulver blandat med flytande syre. Termobariska bomber har bevisligen använts bland annat av ryska styrkor i första och andra Tjetjenienkrigen och Afghanistankriget och av amerikanska och brittiska styrkor i Afghanistan.
Andra namn
[redigera | redigera wikitext]Ammunition med termobarisk verkan kallas ibland felaktigt för aerosolbomb eller vakuumbomb.
- Aerosolbomb är opassande då aerosoler förekommer i annan ammunition (exempelvis kemiska vapen).[1]
- Vakuumbomb är opassande då inget vakuum skapas vid funktion. Namnet verkar härstamma från att verkan använder närliggande syre för funktion.[2]
Läs vidare
[redigera | redigera wikitext]Termobariska vapenplattformar
[redigera | redigera wikitext]Lista över vapen som kan använda termobariska verkansdelar (urval):
- Eldkastare
- Flygbomb
- Raketartilleri
- Multipelvapen (klusterammunition)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Mine action: Technical Note – Fuel Air Explosive (FAE)
- Youtube: Ryan McBeth – How do Thermobaric "Vacuum Bombs" actually work?
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Dammexplosion
- Eldkastare
- Molotovcocktail
- Napalm (oljebrandämne)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Lärobok i Militärteknik, vol. 4: Verkan och skydd”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:246045/FULLTEXT01.pdf. Läst 24 april 2022.
- ^ ”How do Thermobaric "Vacuum Bombs" actually work?”. https://www.youtube.com/watch?v=1PJGHJ7Od1k. Läst 24 april 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fuel/Air Explosive (FAE)
- Thermobaric Explosive (Global Security)
- Thermobaric warhead for RPG-7
- XM1060 40 mm Thermobaric Grenade (Global Security)
- Defense Update: Fuel-Air Explosive Mine Clearing System
- Russia claims to have tested the most powerful "Vacuum" weapon
Wikimedia Commons har media som rör Termobariska vapen.
