Theresa Kunigunda Sobieska
| Theresa Kunigunda Sobieska | |
 | |
| Född | 4 mars 1676[1] Kraków eller Warszawa |
|---|---|
| Död | 10 mars 1730[1] (54 år) Venedig |
| Begravd | Theatinerkirche[1] |
| Medborgare i | Polsk-litauiska samväldet |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Regent | |
| Make | Maximilian II Emanuel (g. 1695–)[2] |
| Barn | Maria Anna von Bayern (f. 1696 och 1696)[3] Karl VII (f. 1697) Philipp Moritz von Bayern (f. 1698)[3] Ferdinand Maria Innozenz von Bayern (f. 1699)[3][4] Kurfürst von Köln Clemens August (f. 1700) Wilhelm Prinz von Bayern (f. 1701)[3] Alois Johann Adolf Prinz von Bayern (f. 1702)[3] Johann Theodor von Bayern (f. 1703) Maximilian Emanuel Thomas Prinz von Bayern (f. 1704)[3] |
| Föräldrar | Johan III Sobieski Marie Casimire Louise de la Grange d'Arquien |
| Släktingar | Jakob Sobieski (syskon) Alexander Sobieski (syskon) Konstantin Sobieski (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Theresa Kunigunda Sobieska, född 1676, död 1730, var kurfurstinna av Bayern. Hon var gift med Maximilian II Emanuel av Bayern. Under åren 1704–1705, då Bayerns hov evakuerades till Bayerns provins Pfalz, tjänstgjorde hon som regent under makens frånvaro.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Sobieska var dotter till Polens kung Johan III Sobieski och Marie Casimire Louise de la Grange d'Arquien. Hon blev den andra makan till Bayerns kurfurste Maximilian, tre år efter hans första makas död. Hennes politiska kontakter betraktades som viktiga av den ambitiöse Maximilian, och hon förde med sig en stor hemgift på en förmögenhet av 50.000 taler. Vigseln ägde rum i Wesel den 12 januari 1695.
Vid tiden för giftermålet var maken guvernör i Spanska Nederländerna, och paret levde därför de första åren i Bryssel. År 1701 lämnade paret Bryssel och upprättade ett hov i München i Bayern. Maximilian deltog i Spanska tronföljdskriget på Frankrikes sida mot Österrike. Efter Slaget vid Blenheim 1704 ockuperades Bayern av Österrike. Maximilian flydde då till Bryssel, men lämnade kvar Theresa Kunigunda och hennes barn i Bayern. Kejsar Leopold vill dock undvika opposition mot ockupationen från lokalbefolkningen, och utnämnde därför Theresa Kunigunda till ställföreträdande regent i Bayern under sin makes frånvaro.
Efter kejsar Leopolds död 5 maj 1705 försämrades villkoren i den kejsarliga ockupationen av Bayern med tunga skatter, tvångsrekrytering och soldatinkvartering, och vid hösten utbröt flera uppror. Efter massakern på julafton 1705 kände Theresa Kunigunda sig utsatt för livshot och flydde ur landet. Hon lämnade kvar sina barn, som togs i kejserligt förvar, och flydde i sällskap med sin biktfader till sin mor, Polens änkedrottning, som då bodde i Venedig. Theresa Kunigunda tillbringade resten av kriget hos sin mor, och följde denna först till Rom och senare Frankrike. År 1715 drog sig Maximilian ur kriget och kunde återvända till Bayern i sällskap med Theresa Kunigunda.
Efter makens död 1726 besökte hon regelbundet Venedig på spa-behandling, där hon också avled 1730.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ungerskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Christian Probst: Lieber bayrisch sterben. Der bayrische Volksaufstand der Jahre 1705 und 1706, Süddeutscher Verlag, München, 1978, ISBN 3-7991-5970-3.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Find a Grave, läs online, läst: 30 juli 2024.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11209.htm#i112081, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Theresa Kunigunda Sobieska.
Wikisource har originalverk som rör Theresa Kunigunda Sobieska.
