Kortnäbbat myrpiggsvin
| Kortnäbbat myrpiggsvin Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Kortnäbbat myrpiggsvin | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Underklass | Protheria |
| Ordning | Kloakdjur Monotremata |
| Familj | Myrpiggsvin Tachyglossidae |
| Släkte | Tachyglossus Illiger, 1811 |
| Art | Kortnäbbad myrpiggsvin T. aculeatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tachyglossus aculeatus | |
| Auktor | Shaw, 1792 |
| Utbredning | |
 Utbredningskarta | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kortnäbbat myrpiggsvin eller australiskt myrpiggsvin (Tachyglossus aculeatus) är en art i familjen myrpiggsvin och den enda arten i släktet Tachyglossus. Den lever i stora delar av Australien och i södra Nya Guinea.[1]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]
Arten når en kroppslängd mellan 35 och 53 centimeter samt en vikt mellan 2,5 och 7 kilogram. Djurets viktigaste kännetecken är de gula eller svartgula taggarna som gör att djuret påminner om igelkotten, men de är inte närmare släkt med varandra. Dessutom har kortnäbbat myrpiggsvin en långdragen rörformig nos som dock är kortare än hos långnäbbiga myrpiggsvin. Pälsen har en brunaktig färg och täcker ibland taggarna. Ytteröron saknas.[2]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Arten är främst aktiv i gryningen, förekommer i olika habitat och lever utanför parningstiden ensam. Födan utgörs nästan uteslutande av myror och termiter som arten upptar med hjälp av sin klibbiga tunga. Sedan äts bytet med hjälp av hornplattor vid gommen och tungan. Kortnäbbat myrpiggsvin saknar tänder.[2]
Detta myrpiggsvin skapar underjordiska bon för ungarnas uppfostring och för övervintringen. Arten kan sänka sin kroppstemperatur till 8 Grad Celsius och den intar ett stelt tillstånd (torpor).[2]
Efter en komplicerad parningslek (se artikel kloakdjur) sker kopulationen i juli eller augusti. Efter tre till fyra veckor lägger honan ett ägg (i sällsynta fall två eller tre) i en särskild utbildad pung (marsupium) vid buken. Sedan ruvar hon ungefär tio dagar. Efter kläckningen stannar ungdjuret cirka åtta veckor i honans pung. När taggarna börjar växa måste ungdjuret lämna pungen och sedan göms ungen på ett skyddat ställe. Honan sluter att ge di när ungdjuret är ungefär sju månader gammalt. Individer i fångenskap har blivit upp till 50 år gamla.[2]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Vanligen skiljs mellan fem underarter:
- T. a. aculeatus, östra Australien.
- T. a. acanthion, Northern Territory och Western Australia.
- T. a. multiaculeatus, på Kangaroo Island.
- T. a. lawessi, på Nya Guinea.
- T. a. setosus, på Tasmanien.
Populationen på Tasmanien listas ibland som egen art.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 15 november 2008.
- ^ [a b] Tachyglossus aculeatus på IUCN:s rödlista, auktor: Aplin, K., Dickman, C., Salas, L. & Helgen, K. (2015), besökt 15 augusti 2023.
- ^ [a b c d] M. Cason (2009). ”Short-beaked echidna” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Tachyglossus_aculeatus/. Läst 2 maj 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kortnäbbat myrpiggsvin.
|