Vallörtssläktet

	Vallörtssläktet
	Gul vallört (S. tuberosum)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växtriket; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	f.n. ej indelad
Familj	Strävbladiga växter; Boraginaceae
Släkte	Vallörtssläktet; Symphytum
Vetenskapligt namn
	§ Symphytum
Auktor	Linné, 1753
Arter (urval)
	Balkanvallört (S. bulbosum) Bergvallört (S. caucasicum) Fodervallört (S. asperum) Gul vallört (S. tuberosum) Kaukasisk vallört (S. ibericum) Krimvallört (S. tauricum) Turkisk vallört (S. orientale) Uppländsk vallört (S. ×uplandicum) Äkta vallört (S. officinale)

Vallörtssläktet (Symphytum)^[1]^[2] är ett släkte i familjen strävbladiga växter,^[1] med cirka 20 arter från Europa och Asien. Flera arter odlas som trädgårdsväxter i Sverige.

Släktet består av fleråriga örter. Stjälkarna är upprätta, ofta höga och grova, styvt borsthåriga eller kroktaggiga och ibland vingkantade. Bladen är vanligen spetsigt äggrunda, skaftade eller oskaftade. Blommorna kommer i ensidiga knippen. Fodret är femflikigt. Kronan är cylindrisk eller smalt trattlik och har en kronpip med triangulära fjäll i mynningen. Brämmet har fem korta flikar. Ståndarna är liklånga och inslutna i pipen. Stiftet är ensamt med ett utskjutande märke. Delfrukterna är egentligen nötter med köttiga bihang.

Släktnamnet Symphytum är härlett ur grekiskans "växa ihop" syftar på användningen som läkeväxt vid frakturer. Det svenska namnet vallört kommer av valla, växa över och har samma syftning som det vetenskapliga namnet.