Balearisk sångare
| Balearisk sångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Curruca |
| Art | Balearisk sångare C. balearica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curruca balearica | |
| Auktor | von Jordans, 1913 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Balearisk sångare[2] (Curruca balearica) är en tätting i familjen sylvior.[3] Fågeln är endemisk för Balearerna i västra Medelhavet. Den är nära släkt med och har ofta behandlats som underart till sardinsk sångare. Trots sitt begränsade utbredningsområde kategoriserar IUCN arten som livskraftig.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Balearisk sångare är en liten (13–14 cm) och långstjärtad tätting med relativt långt stjärt som den likt nära släktingarna sardinsk sångare och provencesångare ofta knycker med. Fjäderdräkten är mycket lik sardinsk sångare (C. sarda), mörkt grå med tydlig röd ögonring, orangebruna ben och ljus näbb med mörk spets. Till skillnad från denna har den adulta fågeln ljus haka och skärbeige ton på kroppssidorna. Den är också något mindre och mer långstjärtad.[4] Främst skiljer den sig dock på lätet, dels locklätet med ett "tsett" eller beckasinlikt "tjerr", dels sången som är något snabbare och mer mekanisk.[5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Balearisk sångare är stannfågel på Baleariska öarna, förutom Menorca,[6] det vill säga öarna Ibiza, Formentera, Mallorca, Dragonera och Cabrera samt de större småöarna utanför dessa.[4] Tydligen finns bara några få fynd av icke-häckande fåglar på spanska fastlandet.[5]
Artstatus
[redigera | redigera wikitext]Länge behandlades balearisk sångare som underart till sardinsk sångare, och vissa auktoriteter gör så fortfarande.[5] De urskiljs dock idag i stor utsträckning som skilda arter, baserat på skillnader i läten, levnadssätt och utseende. Genetiska studier visar också att balearisk sångare istället står närmast provencesångare (Curruca undata), med sardinsk sångare systerart till dessa två.[7] Denna grupp är vidare närmast besläktad med artparet törnsångare (Curruca communis) och glasögonsångare (Curruca conspicillata).[7]
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[7] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[8] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid baleariska sångaren förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021.[6]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Balearisk sångare har bredare krav på omgivningen än sardinsk sångare. Den trivs framför allt i öppen mark med törnbuskar och ljung, men återfinns även i täta skogsområden med aleppotall (Pinus halepensis) och övergivna jordbruksmarker som förbuskats. Liksom de flesta sångare är fågeln en insektsätare, men äter även sommartid olika sorters frukt. Den födosöker framför allt på marken och lågt i buskar, men även i trädtoppar. Den har också setts fånga flugor som en flugsnappare.[4]
Fågeln häckar mellan mars och juni och lägger två, ibland till och med tre kullar. Hanen utför en sångflykt där den flyger brant upp och nästan dansar i luften i ett antal meter, lite påminnande om en fladdermus. Båda könen bygger boet, en djup skol som placeras lågt i en buske. Den lägger två till fyra ägg som ruvas av båda könen i tolv till 15 dagar.[4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Tidigt 1990-tal uppskattades populationen i Europa, och därmed världspopulationen, till mellan 14 000 och 25 000 par.[1] Stammen tros vara stabil, vilket får IUCN att kategorisera arten som livskraftig, trots det begränsade utbredningsområdet och det förhållandevis begränsade antalet fåglar.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Curruca balearica . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 10 december 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ [a b c d] Aymí, R. & Gargallo, G. (2017). Balearic Warbler (Sylvia balearica). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58964 26 december 2017).
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 312-313. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ [a b c] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om balearisk sångare.
Wikimedia Commons har media som rör balearisk sångare.- Läten på xeno-canto.org
|