Sanna Ehdin
| Sanna Oceania Ehdin | |
 Sanna Ehdin | |
| Född | Susanna Möller 23 februari 1961 Burlövs församling |
|---|---|
| Yrke/uppdrag | Författare, debattör |
Sanna Oceania Ehdin, tidigare Sanna Oceania Anandala, Susanna Wiedswang och ursprungligen Annika Susanna Möller, född 23 februari 1961 i Burlövs församling i Malmöhus län,[1][2] är en svensk författare och hälsodebattör. Som författare har hon även framträtt under namnet Sanna Ehdin Anandala parallellt med att hon bloggat och marknadsfört hälsoprodukter som Dr. Sanna Ehdin.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ehdin har en bakgrund som forskare i immunologi. Hon disputerade 1988 vid Lunds universitet för filosofie doktorsexamen inom bioteknik med inriktning på immunteknologi,[3] på en avhandling om tillverkning av monoklonala antikroppar.[4] Därefter fortsatte hon forskarkarriären, fortfarande inom immunologi, vid Scripps Research Institute i La Jolla, Kalifornien 1989–1992.[5] I början av 90-talet markerade hon ett avbrott med uppväxten och föräldrarna genom att ta mormoderns efternamn.[6]
Efter forskarkarriären var hon bland annat styrelseledamot i det börsnoterade företaget Biogaia år 1999–2003 och satt 2009–2011 i styrelsen för det First North-noterade Ellen AB. Hon var även aktiv som hälsoskribent för Dagens Industri mellan 1999 och 2003. Utöver det har hon varit verksam som föreläsare inom områdena alternativ och komplementär medicin.[7] Under 2000-talet markerade Ehdin ytterligare livsförändringar genom att byta tilltalsnamn från Susanna till Sanna och genom att lägga till efternamnet Anandala (ungefär evig lycka). Först bara privat, men sedan även som författarnamn.[6]
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1991 har Ehdin bedrivit fristående studier inom ämnena självläkning och alternativmedicin. Hon har skrivit och publicerat femton böcker, av vilka den mest uppmärksammade är Den självläkande människan, som efter utgivningen 1999 kommit ut på tio språk och sålts i över 400 000 exemplar. Flera av hennes uppföljande böcker har också översatts till olika språk. Sammanlagt har hennes böcker sålts i närmare 800 000 exemplar.[7] Böckerna har fokuserat på hälsa och välmående genom kostförändring eller förändrat tankemönster, men också behandlat skilda ämnen som gå vidare efter trauman och som i fallet med Guldburen leva som medberoende till en man som är sexmissbrukare.[6]
Ehdin har kritiserat skolmedicinen eftersom hon anser att den underskattar kopplingen mellan individens mentala och fysiska tillstånd. Hon har istället förespråkat olika alternativa behandlingsformer, bland annat tillämpningar av energimedicin,[8] kinesisk qi och hinduisk prana.[9] Hon fick utstå kritik i det granskande radioprogrammet Kaliber efter att ha rekommenderat torrfasta och förklaringsmodeller till positiva effekter för metoden. Medicinsk expertis menade att rekommendationerna kunde leda till uttorkning med njurskador som följd och att inga positiva effekter fanns dokumenterade.[3]
Ehdin har fått kritik för att ägna sig åt pseudovetenskap,[10][11][12] bland annat av Föreningen Vetenskap och Folkbildning som år 2000 utsåg henne till Årets förvillare,[13] vilket hon reagerade mot i en artikel i Läkartidningen.[14]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1999 – Den självläkande människan. Stockholm: Forum. Libris 8350582. ISBN 91-37-11128-0 (inb.)
- 2000 – Ehdin, Sanna; Söderström Malin. Kokkonst för den självläkande människan: hälsofilosofisk matbok. Stockholm: Forum. Libris 8350612. ISBN 91-37-11647-9 (inb.)
- 2001 – Lilla boken om hälsa och välmående. Stockholm : Forum. Libris 9632272. ISBN 91-37-11814-5 (inb.)
- 2002 – Ehdin, Sanna; Ehdin Martin. HQ - den mänskliga helhetssynen. Stockholm: Forum. Libris 8548900. ISBN 91-37-12038-7 (inb.)
- 2005 – Ehdin, Sanna; Westerlind Paulina. 12 veckor till ett självläkande liv. Stockholm: Forum. Libris 9712903. ISBN 91-37-12275-4 (inb.)
- 2006 – Ehdin, Sanna; Westerlind Paulina. Sluta kämpa - börja leva!: var sann mot dig själv och lev livet fullt ut. Stockholm: Forum. Libris 10004206. ISBN 91-37-12856-6 (inb.)
- 2007 – Din inre framgång. Stockholm: Forum. Libris 10417280. ISBN 978-91-37-13154-2 (inb.)
- 2008 – Finn din inre styrka. Månpocket. Fakta, 99-0832420-9 ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Månpocket. Libris 11210443. ISBN 978-91-7232-136-6
- 2008 – Ehdin, Sanna; Westerlind Paulina. Sannas matbok: för den självläkande människan. Stockholm: Forum. Libris 10735598. ISBN 978-91-37-12855-9 (inb.)
- 2009 – Sannas tio bästa hälsotips (Bonnier Audio)
- 2010 – Finn din energikod : få ett rikt, lyckligt och självläkande liv. Forum. Libris 11809423. ISBN 978-91-37-13615-8 (inb.)
- 2010 – Sannas smoothies - för den självläkande människan. Bonnier Fakta. Libris 11737826. ISBN 91-7424-082-X (inb.)
- 2013 – Ehdin Anandala, Sanna. Guldburen. Bladh by Bladh. Libris 13989759. ISBN 9789187371073 (inb.)
- 2014 – Ehdin Anandala, Sanna. Nya Självläkande Människan. Bladh by Bladh. Libris 13543205. ISBN 9789187371004 (inb.)
- 2016 – Ehdin Anandala, Sanna. Nya Sluta kämpa – börja leva. Bladh by Bladh. Libris 19366278. ISBN 978-91-87371-95-0 (inb.)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sanna Oceania Ehdin, Ratsit
- ^ Sveriges befolkning 1970
- ^ [a b] Sveriges Radio (19 oktober 2020). ”Här kan du läsa programmet - Kaliber”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/7575441. Läst 9 februari 2021.
- ^ Susanna Möller (1988). Development of in vitro immunization for the production of mouse human monoclonal antibodies. Lund: dissLibris 729102
- ^ Susanna A. Möller och Ralph A. Reisfeld. ”Bispecific-monoclonal-antibody-directed lysis of ovarian carcinoma cells by activated human T lymphocytes”. Cancer Immunology, Immunotherapy. https://link.springer.com/article/10.1007%2FBF01744939.
- ^ [a b c] Eriksson, Carolina. ”Sanna Ehdin: Jag har valt lyckan!”. Tidningen Hälsa. http://www.tidningenhalsa.se/artiklar/artiklar/20170914/sanna-ehdin-jag-har-valt-lyckan/. Läst 16 februari 2021.
- ^ [a b] ”Författarpresentation på Forum bokförlag”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160819004954/http://www.forum.se/forfattare/e/sanna-ehdin/. Läst 25 mars 2014.
- ^ ”Vad är energimedicin?”. Sanna Ehdins webbplats. Arkiverad från originalet den 17 november 2016. https://web.archive.org/web/20161117134234/http://ehdin.com/?navid=102. Läst 25 mars 2014.
- ^ ”Pigg hela vintern - så funkar det | Hälsoliv | Expressen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/halsoliv/pigg-hela-vintern---sa-funkar-det/. Läst 22 januari 2021.
- ^ Prof. Dan Larhammar (17 september 2006). ”Svar på Sanna Ehdins begäran att mina webbsidor med kritiska granskningar av hennes påståenden ska tas bort”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214021701/http://www.neuro.uu.se/forskning/Farmakologi/ovrigt/pseudovetenskap-egna-artiklar/svar-060917. Läst 28 september 2017.
- ^ Karin Nylund, Kerstin Sjölin, Gisela van der Ster och Dan Larhammar (7 okt 2004). ”Blodgruppsdieten: fantasier och kvacksalveri”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921011226/http://ww2.lakartidningen.se/old/content_0441/pdf/3168_3172.pdf.
- ^ Paul Terry, Jennifer Lindblad och Dan Larhammar (2 december 2000). ”Ansvarsfull populärvetenskaplig information – vilka krav bör ställas?”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 25 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140325101445/http://ltarkiv.lakartidningen.se/2000/temp/pda21849.pdf.
- ^ ”Vetenskap och folkbildning: Årets förvillare 2000”. Arkiverad från originalet den 5 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070505181105/http://www.vof.se/visa-forvillare2000. (med länkar)
- ^ Susanna Ehdin (2 december 2000). ”Paradigmskifte i synen på hälsan och människan”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 25 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140325113250/http://ltarkiv.lakartidningen.se/2000/temp/PC5677. Läst 25 mars 2014. Med replik från Paul Terry, Jennifer Lindblad och Dan Larhammar (2 december 2000). ”Värre kan det knappast bli”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 25 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140325101306/http://ltarkiv.lakartidningen.se/2000/temp/PC5681. Läst 28 september 2017.