Stunget d
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ðð Ðð | |
Varianter | ᚧ (runa) |
---|---|
Tillhör | Latinska alfabetet |
Tekniskt | |
Unicode | Ð:U+00D0 / ð:U+00F0 |
Bokstavering | eð, edh (dh), eth (th), edd |
Ð [stunget d][1] (gemenform: ð, runform: ᚧ) är en bokstav i bland andra färöiska, isländska, älvdalska, i äldre anglo-saxiska och nordiska alfabeten samt i det Internationella fonetiska alfabetet (IPA).
I IPA samt i de flesta språk där den förekommer uttalas bokstaven som [ð], en tonande dental frikativa med stämbandston; uttalet kan jämföras med th- i engelskans this. I färöiska uttalas den normalt inte alls. Mellan vokaler kan den dock uttalas som /j/ eller /v/, beroende på vilka de omgivande vokalerna är.
Bokstaven liknar till utseendet Đ/đ (”d med streck”) som används i nordsamiska, kroatiska och vietnamesiska, och Ɖ/ɖ (”afrikanskt d”) som används i vissa afrikanska språk, men det är inte samma bokstäver.
Datoranvändning
[redigera | redigera wikitext]I Windows med svenskt tangentbord kan ð åstadkommas genom att alt nedhålls samtidigt som sifferkombinationen 0240 slås på siffertangenterna till höger. Ð åstadkoms på motsvarande sätt med sifferkombinationen 0208. Båda bokstäverna kan i Linux normalt åstadkommas med alt-gr+d för ð, respektive alt-gr+shift+D för Ð. I Unicode används koderna U+00D0 för Ð och U+00F0 för ð.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]
|