1864 års strafflag
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
1864 års strafflag ersatte i Sverige Straffbalken och Missgärningsbalken i 1734 års lag.[1] Den antogs i Stockholm den 16 februari 1864.
Lagen var en kompromiss mellan olika teorier inom straffrätten och gav inte uttryck för någon enskild sådan. De allmänna straffarter som förekom i den ursprungliga lagen var dödsstraff, straffarbete, fängelse och böter.[1] Dödsstraffen skulle verkställas genom offentlig halshuggning. Straffet för den som hädat var straffarbete i högst två år. Det fanns även särskilda lagar som gällde den svensk-norska riksgemenskapen – som att man kunde betraktas som förrädare gentemot båda länderna (dödsstraff).
Strafflagen reviderades genom åren, mest nämnvärt genom dödsstraffets avskaffande 1921 (Kungl. Maj:t proposition nr. 144, 1921) men upphörde att gälla i sin helhet den 1 januari 1965 i samband med att brottsbalken (1962:700) trädde i kraft.[1] Strafflagen upphävdes närmare bestämt genom 1-2 §§ lagen (1964:163) om införande av brottsbalken.