Ströms Vattudal
 Ströms Vattudal mot norr vid Strömsund. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Strömsunds kommun |
| Landskap | Jämtland |
| Socken | Ströms socken, Alanäs socken, Frostvikens socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 63°59′02″N 15°24′30″Ö / 63.98397°N 15.40832°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7095292, 519983 |
  Ströms Vattudal
| |
 Karta över sjön Ströms Vattudal. | |
| Mått | |
| Areal | 146 km² [1] |
| Höjd | 286 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 272 km [2] |
| Medeldjup | 17,8 m [3] |
| Maxdjup | 73 m [1] |
| Volym | 2,915 km³ [3] |
| Flöden | |
| Tillflöden | Renån, Hällingsån, Jougdån |
| Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
| Utflöde | Faxälven |
| VattendragsID (VDRID) | 701194-157084 |
| GeoNames | 2671216 |
| Status[1] | |
| Ekologisk potential | _-_Gray_(BCBEB0)_square.svg){kind=small} Måttlig |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} Ja |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Ja |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE708032-149042) |
| Övrigt | |
| Kuststäder | Strömsund |
| SjöID | 708032-149042 |
| ID vattenförekomst | SE708032-149042 |
| Vattenytans ID (VYID) | 709750-148058 |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 710087-147945 |
| Namn | Utloppet av Ströms Vattudal |
| Areal | 457,57 km² |
| Vattenytor | 146,19 km² |
| Sjöprocent | 31,95 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 6 416,54 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Faxälven |
| VattendragsID (VDRID) | 701194-157084 |
| Avstånd till havet | 186 km |
| Medelhöjd | 321 m ö.h. |
| Område nedströms | 707887-149220 |
| Källor | [4][5][6] |
Ströms Vattudal (Vattudalen, förr även: Vassdalen) är en sjö i Strömsunds kommun i Jämtland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 73 meter djup, har en yta på 146 kvadratkilometer och befinner sig 286 meter över havet, samt avvattnas av vattendraget Faxälven.
Vattudalen sträcker sig från Kvarnbergsvattnet i norr, nära Gäddede vid norska gränsen, till Russfjärden vid Strömsund i söder där den rinner ut i Faxälven, nära Ulriksfors.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Från dammen vid Bågede, som utgör gräns mellan Vattudalens övre del, en genombrottsdal inom fjällområdet, med vattenytan belägen 294 m ö h, och sjöarna i Jämtlands silurområde ner till Russfjärden bildar de en naturlig kanal, 90 km lång, där den egentliga Vattudalen utgör 65 km.
Den egentliga Vattudalen (286 m ö.h.) har en medelbredd mellan de flacka och jämnlöpande stränderna av 3 km; störst i söder, norr om Öhn, 7 km. På flera ställen, t.ex. vid Bonäset, finns 10–13 m höga strandterrasser av lagrad sand och sandig lera; sjön verkar alltså vid slutet av istiden ha varit uppdämd av is. Sjön har två bäcken, skilda genom en tröskel av omkring 20 m. Redan vid sjöns nordända i Dragans mynning finns djup av 36 m, längre söderut (framför Gärdnäs) 55–60 m, mellan Näxåsen och Hillsand ända till 63 m. Maximidjupet i norra bäckenet (73 m) har mätts i sjöns "knä" strax norr om Vedjeön. Det södra bäckenet har sitt största djup, 65 m, utanför Bonäset. Väster om Öhn, i sjöns sydligaste del, är djupet 15 m och österut 22–23 m, och vid bron vid Strömsund mellan 15 och 20 m. Den nedre änden av sjön, Russfjärden, är endast några få meter djup.
Sjöar i Ströms Vattudal från Gäddede i norr och söderut: Kvarnbergsvattnet, Hetögeln, Fågelsjön, Sjulsvattnet, Torsfjärden, Svaningssjön, Ögelströmmen, Dragan och Russfjärden.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Karl X Gustav planerade efter freden i Roskilde 1658 att med slussar göra hela leden ända från kusten segelbar, och på så sätt åstadkomma en lättare förbindelse med Trondheims län. I fredsfördraget i Roskilde[7] erhöll Sverige Trondheims län, som i stort sett motsvarar Trøndelag fylke samt Nordmøre och Romsdal.[8]
Den mycket livliga ångbåtstrafiken började i Vattudalen år 1870 med den första ångbåten ”Ströms Vattudal”. Den fortsatte, vad gäller persontrafik, fram till 1936 med ångbåten ”Virgo”, då den konkurrerades ut av den då snabbt växande biltrafiken. Reguljär persontrafik fanns på linjen Strömsund-Bågede-Gäddede, där omlastning skedde i Bågede, och fortsatte sedan upp till Gäddede.[9]
De många flottningsbåtarna fanns i trafik fram till och med sommaren 1982, då all timmerflottning i Vattudalen upphörde.[10]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Ströms Vattudal ingår i delavrinningsområde (710087-147945) som SMHI kallar för Utloppet av Ströms Vattudal. Medelhöjden är 321 meter över havet och ytan är 457,57 kvadratkilometer. Räknas de 743 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 6 416,54 kvadratkilometer. Faxälven som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 186 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (55 procent). Avrinningsområdet har 146,19 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 31,9 procent. Bebyggelsen i området täcker en yta av 5,09 kvadratkilometer eller 1 procent av avrinningsområdet.[5]
Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Inlandsbanan passerar sjön nära dess södra ände, med station vid Ulriksfors. Europaväg E45 korsar sjön via snedkabelbron Strömsundsbron.
Prinsloppet (1971–1977) på Ströms Vattudal var Sveriges första skridsko-långlopp på naturis.
Vattnet i dalen avbildas uttryckligen i Strömsunds kommunvapen, trots att bilden i ett heraldiskt vapen egentligen aldrig skall föreställa specifika föremål.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Strömsundsbron från Ströms kyrkas torn -
Russfjärden från Ströms kyrkas torn
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Sjödjup och sjövolym (SVAR 2009)” (PDF). SMHI. http://www.smhi.se/k-data/hydrologi/sjoar_vattendrag/sjodjup_SVAR_2009.pdf. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Wolke, Lars Ericson, När Skåne blev svenskt - Roskildefreden 350 år. Publicerad på www.popularhistoria.se, 10 mars 2008
- ^ Ströms Vattudal Arkiverad 19 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. - från Nordens alla kanaler
- ^ "Ångbåtar på Ströms Vattudal"
- ^ "Timmerflottningen på Ströms Vattudal"
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Norrländsk uppslagsbok, Band 4, 1996
- Ströms vattudal i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ströms vattudal, 1904–1926.
