Uddeholms AB

	Uddeholms AB
	Uddeholms AB logotyp
Org.nr	556046-2755
Typ	Aktiebolag
Huvudkontor	Hagfors, Värmlands län
Nyckelpersoner	Pär Emanuelsson, VD; Franz Rotter, styrelseordförande
Bransch	Verktygsstål
Antal anställda	800
Historik
Grundat	1668
Ersätter	Uddeholm Tooling
Ekonomi
Omsättning	N/A MSEK
Övrigt
Webbplats	Uddeholm.com

Uddeholms AB, mellan 1991 och 2010 Uddeholm Tooling AB, är en internationell tillverkare av höglegerade verktygsstål med produktion i Hagfors, Sverige. Företaget ingår sedan 1991 i den österrikiska koncernen Böhler-Uddeholm, som i sin tur sedan 2007 ingår i Voestalpine-koncernen. Uddeholms AB, med sina nästan 900 anställda, är den största privata arbetsgivaren i Hagfors kommun samt Värmlands län. Globalt har Uddeholmskoncernen cirka 5000 anställda.

Historia

Huvudartikel: Uddeholmskoncernen

1668–1870

^[2]

1640 Johan Börjesson startade järnhanteringen i bygden genom att anlägga Sunnemo bruk, det första järnbruket i nuvarande Hagfors kommun.
1668 Johan Karlström, son till Karlstads borgmästare och brorson till Börjesson, började bygga Stjärns stångjärnshammare, sedermera Stjärnsfors Bruk, och bosatte sig samtidigt på frälsegodset som var beläget vid Uvåns utlopp i Rådasjön och som därefter gavs namnet Uddeholm, på den tiden ett av Värmlands allra största jordbruk.
1715 Bengt Gustaf Geijer kom ridande från Bosjön och såg genast potentialen i den gård och det bolag som sedan något år tillbaks, efter Karlströms död 1691, mer eller mindre till följd av svåra tider legat för fäfot. Geijer arrenderade Uddeholms gård till en början.
1720 köpte han tillsammans med sin hustru Lovisa Sofia Tranea såväl herrgården som skogarna, vattenfallen och hamrarna. Samma år grundade han också företagsnamnet Uddeholms Bolag. Under de följande 20 åren byggde man tillsammans upp Uddeholm till att bli en av de större järntillverkarna i Sverige. Flera masugnar och hamrar såg dagens ljus: Stjärnsfors, Geijersholm, Gustavsfors, Uvanå, Uddeholmshyttan och Traneberg m fl.
1733 Bengt Gustaf och Lovisa Tranea lät riva den första herrgården för att istället ersätta den med en nyare, större och modernare.
1746 dog Bengt Gustaf Geijer, men hade innan sin död sett till att skriva ett testamente som garanterade att bolaget skulle hålla ihop inom familjen även efter hans död och inte splittras upp på allt för många arvingar.
1750 dog även hans hustru Lovisa Sofia Tranea som under fyra år helt ensam efter Bengt Gustafs död, som en av Sveriges allra första kvinnliga företagsledare, lett Uddeholms utveckling samtidigt som hon också fostrat de tio barn, varav 9 överlevde, som hon och maken fått.
1750 äldste sonen Jan Gustaf fick förtroendet att sätta sig på disponentstolen. Men Jan Gustaf var egentligen inte intresserad utan tröttnade efter tre år, flyttade söderut mot Ransäter och det som därefter kom att bli Geijergården. Jan Gustaf blev därmed också anfader till Ransätersgrenen av Geijersläkten, där bland andra hans barnbarn, författaren, poeten, filosofen, historikern och tonsättaren Erik Gustav Geijer återfinns. Han var en av de största estetikerna och idégivarna under den svenska romantiken och betraktas som en av den svenska nationalismens fäder. Erik Gustav Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet från 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien. Han var vidare rektor för Uppsala universitet under åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844.
1753 efterträdde Emanuel Geijer, en av de yngre bröderna, sin flyktade äldre broder, senare adlad till af Geijerstam av kung Gustav III. På det här sättet drevs Uddeholms bolag vidare av barn och barnbarn inom släkten Geijer ända fram till 1829.
1785 fraktades den gamla 1600-talskyrkan i Råda över sjön och byggdes upp som nytt spannmålsmagasin till herrgården. Sedan 1960 är den åter i kyrkligt bruk i form av Uddeholms kapell.
1814 påbörjades bygget av Uddeholms nuvarande, den tredje, herrgården. Helt klar blev den inte förrän 1825.
1829 anställdes Jonas Waern på Uddeholms Bolag. Han var den förste på mer än 100 år som inte var en Geijer och som med tanke på det existerande testamentet naturligtvis utgjorde ett problem, vilket man snabbt löste genom att Waern gifte sig med en av Geijerflickorna. Waern förordade stordrift och rationaliseringar, såg möjligheten i nyttjandet av vattnets kraft för att utveckla industrin och var en av dem som lade grunden till det nya industri-Sverige och därmed även det moderna Uddeholm.
1830 köpte han in Munkfors Bruk och införlivade detta i den övriga stålrörelsen och under 1830-talet byggdes också den allra första skolan i bygden, i Stjärnsfors, då Waern tidigt såg att enda sättet att komma åt den sociala misären i samhället var att införa obligatorisk utbildning för barn och ungdomar. Eftersom allmän skolplikt inte infördes i Sverige förrän 1842 var Waerns idéer banbrytande och han fick gott stöd från en av sina förvaltare, Torsten Rudenschöld, vilken också sett hur de ofta ensidiga och fysiskt tunga arbetsuppgifterna slet på arbetarnas kroppar. Rudenschöld lät därför även bygga en gymnastiksal i Stjärnsfors där arbetare, barn och hemmafruar kunde träna. Rudenschöld stannade bara tre år inom Uddeholm, flyttade härifrån och fortsatte därefter förkunna utbildning och hälsa och betraktas idag som en av den svenska folkskolans anfäder.
1843 lät Waern en av sina anställda unga ingenjörer, E G Danielsson, ta båten över till Amerika för att marknadsföra Uddeholm och bolagets produktprogram. Danielsson kom tillbaks med flera kontrakt med nya kunder och satte därmed Uddeholms namn på kartan utanför Europa.

1870–1945

1870 blev det tidigare familjeföretaget Uddeholm ombildat till ett aktiebolag och ändrade namnet till Uddeholms AB.
1878 och efter flera års byggande fylldes masugnspipan för första gången vid det nya järnverket vid Hagforsen. Affärsdisponent E G Danielsson anlade inte enbart det nya stora Hagfors järnverk, som därefter kom att ersätta många av de små hamrarna och masugnarna, han anlade även järnväg, NKlJ-banan, som ett sätt att modernisera transporterna för såväl skogens produkter som för järnet och stålet.
1880 utfördes den första bessemerblåsningen i Hagfors järnverk.
1882 stod det nya götvalsverket klart och året efter anlades såväl skruvfabrik som sömfabrik och martinugn.
1883 lät Uddeholms AB anlägga en hammarsmedja vid det nya bruket i Hagfors som nu växte och blev allt större. En 2,5 ton tung ånghammare skulle se till att järnet och stålet smiddes till stänger i önskad hårdhet. Därmed lades också grunden för dagens smidescentrum av verktygsstål från Uddeholm.
1906 byggdes den första kraftstationen vid övre dammen i Stjärnsfors, mellan sjön Värmullen och Uvån. Effekten var 400 hästkrafter och spänningen 3000 volt.
1911 anlades Forshults kraftstation i Klarälven, den första hydroelektriska kraftstationen som med sin storlek bidrog till att hela järnverket i Hagfors kunde elektrifieras.
1920 och åren framåt inleddes det egentliga arbetet med att bygga upp Uddeholms internationella säljorganisation.

1943–1991

1943, mitt under brinnande krig, blev Nils Danielsen disponent (VD). Han inledde en mängd investeringar i forskning, produktion och utbildning. Han förbättrade även bostadsförhållandena för de anställda i de olika brukssamhällena.
1945 bildades ASSAB, Associated Swedish Steel AB, av de fyra samverkande svenska stålproducenterna Uddeholm, Fagersta Bruks AB, Hellefors Jernverks AB och Sandvikens Jernverks AB i syfte att gemensamt utröna möjligheterna att skapa affärer i Asien öster om Burma, Afrika och Latinamerika. 1976 köpte Uddeholm ut de övriga och blev ASSAB ett helägt dotterbolag inom Uddeholm. Från 1 april 2011 finns ASSAB kvar enbart i form av ASSAB Pacific, i övrigt är verksamheten i resten av världen helt integrerad med Uddeholm.
1949 vid bolagsstämman i Karlstad den 11 juni, kom en flera år lång konflikt mellan dåvarande koncernchefen Nils Danielsen och i första hand styrelsens ordförande bankdirektören Tage Cervin att få sin slutliga lösning. Danielsen hade vägrat följa styrelsens uppfattning om en avveckling av järnverket i Hagfors. Styrelsen ville koncentrera all ståltillverkning till Storfors. Danielsen hade trots uppmaning till och med vägrat att avgå och vid bolagsstämman fick konflikten sin slutliga lösning i en förtroendeomröstning som slutade i seger för Danielsen.
1956 Wilhelm Ekman tillträdde som VD för Uddeholm, en post han kom att inneha under 19 år fram till 1975. Ekman betraktas av många som den siste traditionelle bruksdisponenten i Sverige som styr över ett konglomerat med fem rörelsegrenar: Stål, Skog, Kemi, Kraft och Gruvor. Som allra mest hade Uddeholm under Ekmans period över 12 000 anställda i Värmland.
1964 den 1 november upphörde persontrafiken på NKlJ-banan. Därefter användes järnvägen enbart till godstransporter fram till den 1 oktober 1990 då sträckan Hagfors – Deje lades ner. Idag är gamla NKlJ-banan en asfalterad och helt bilfri cykelväg mellan Hagfors och Karlstad, kallad Klarälvsbanan.
1977 räddades Uddeholm undan konkurs tack vare ett statligt villkorslån på 600 miljoner kronor, pengar som sedan aldrig behövde betalas tillbaka.
1978 gick Uddeholms skogsrörelse samman med Billerud till ett gemensamt Billerud-Uddeholm AB. Ett bolag som därefter i mitten av 1980-talet såldes vidare till Stora.
1979 lades koncernens centrala resurser för databehandling i ett eget bolag tillsammans med Programator AB. Det nya bolaget fick namnet AB Värmlandsdata.
1984 såldes den rostfria stålrörelsen inom Nyby Uddeholm vidare till Avesta AB
1988 sålde dåvarande ägarna AGA AB Uddeholms stålrörelse, i huvudsak verktygsstålet, vidare till Trustor AB medan man behöll kraftverksrörelsen inom Värmlandsenergi AB (under namnbyte till Uddeholm Kraft AB), vad som senare kom att bli en del av Fortum.
1990 inledde Trustor förhandlingar med österrikiska Voestalpine Stahl AG om samgående mellan Uddeholm och deras dotterbolag Böhler.

1991 och framåt

1991 gick bolagen samman och bildade det gemensamma bolaget Böhler-Uddeholm AG. Det som då fanns kvar av det forna konglomeratet Uddeholm är verktygsstålet i Hagfors och de kallvalsade banden från Munkfors.
2007 Voestalpine AG lade ett bud på hela Böhler-Uddeholm som därefter bildade en helt ny division, Special stål, inom Voestalpine.

Emanuel af Geijerstam, oljemålning av J.H. Scheffel.
Jonas Waern, oljemålning av Uno Troili.
August Herlenius, oljemålning av Bernhard Österman 1928.
Uddeholms herrgård, huvudkontor till 1914.

Andersson, Ingvar (1960). Uddeholms Historia (1:a uppl. 1960)

Produktion

Uddeholms AB:s produktion sker huvudsakligen vid Hagfors Järnverk i Hagfors, Sverige. Uddeholm producerar cirka 130 000 ton stål (2012) och planerar utöka det.^[3] Det finns tre produktionsvägar. I samtliga processer förutom granuleringsprocessen värmebehandlas och maskinbearbetas stålen för att få de eftertraktade egenskaperna.

Smältning av stålskrot i elektrisk ljusbågsugn.
Vidareförädling av verktygsstål i skänkugn.
Stigplansgjutning.
ESR-omsmältning.
Stigplansgjutning.

Konventionell

Denna typ av produktion har tre steg. Först smälts skrot i en ljusbågsugn. Efter smältning renas materialet i en sekundär metallurgisk behandling för att rensa bort svavel, slagg och andra oönskad material. I det tredje steget tappas det renade stålet i en form. Genom olika metoder såsom stiggjutning (Up-hill casting) och användandet av skyddande ädelgaser kan renheten höjas ytterligare.

Electro Slag Remelting (ESR)

I Electro Slagg omsmältnings-processen (ESR) smälts skrot först i den konventionella processen men smälts därefter om i en vattenkyld gjutform. Med denna process uppnår man en jämnare mikrostruktur i stålet vilket ger helt andra egenskaper än ett konventionellt producerat material. Det finns olika varianter av ESR-processen där omsmältningen sker i vakuum eller skyddande ädelgaser.

Pulvermetallurgi

Ett fint pulver skapas genom att en stråle av smält stål sprayas med kvävgas med högt tryck. Den genomsnittliga diametern på pulverkornen är 50-100 µm. Pulvret fylls sedan i kapslar under övertryck av skyddsgas och svetsas sedan hermetiskt täta. Pulverkapslarna görs sedan helt solida genom hetisostatisk pressning (HIP). Fördelen med pulvermetallurgiska verktygstål är att en hög legeringshalt kan användas utan att segringar fås i materialet. Detta gör det möjligt att kombinera hög materialhårdhet och högt nötningsmotstånd, med god varmbearbetbarhet och hög materialduktilitet.

Granulering (Granshots)

Stålet hälls mot en yta så små droppar skapas. Dessa kyls i vatten så att granuler skapas. Dessa granuler kan i sin tur användas i gjuteriarbeten för att få material med jämna metallurgiska strukturer. Denna metod, kallad GRANSHOT, utvecklades av Uddeholm. Sedan 1989 har GRANSHOT metoden sålts och marknadsförts av UHT - Uvån Hagfors Teknologi AB (tidigare Uddeholm Technology AB). Uddeholms AB använder sin GRANSHOT enhet för att producera Granshots granuler till sina kunder.

Produkter

Uddeholms AB tillverkar och förädlar höglegerade verktygsstål i långa och platta dimensioner. Verktygsstål används främst till verktyg såsom formar, knivar, pressverktyg som används vid tillverkning av olika produkter. Verktygsstål används inom alla industrier, t.ex. bilindustri, elektronikindustri och konsumentindustri. Verktygsstål kan tack vare sina speciella egenskaper (kombinationer av hårdhet, slitstyrka, seghet, korrosionsresistans etc) användas för mekaniska applikationer.

Verktygsstål delas in i fyra produktområden beroende på användningsområdet:

Kalla produkter

Material som används vid tillverkning där arbetsmaterialet är kallt. Stålet utsätts för mekanisk påverkan av det material som bearbetas. Vanliga fel som kan uppstå är förslitning, urflisning, plastisk deformation och sprickbildning som kan leda till haveri. Applikationsområden är stansning, djupdragning, kallextrusion, finstansning, kallsmide, formpressning, pulverpressning och valsning.

Varma produkter

Material som används vid tillverkning där arbetsmaterialet är varmt. På grund av de höga temperaturer som råder vid arbete med smälta metaller såsom aluminium, järn och mässing, så ställs mycket höga krav på materialen. Högt värmemotstånd och duktilitet samt slitstyrka är viktigt. Motstånd mot thermal cyclic stress och värmemotstånd är även bra. Applikationsområden är gjutning, extrusion och smide.

Plastformstål

Används vid tillverkning av plastprodukter. De viktigaste materialegenskaperna är hållfasthet och hårdhet, seghet, nötningsbeständighet, polerbarhet, korrosionsbeständighet och värmeledningsförmåga. Viktiga kunder finns inom bilindustrin (exempelvis stötfångare, instrumentbrädor, lyktor), vitvaruindustrin och andra industrier som använder mycket plastdetaljer i sina produkter. Applikationsområden är formsprutning, formpressning, formblåsning, strängpressning och hållarmaterial.

Mekaniska komponenter

Mekaniska applikationer såsom motordelar, maskiner, slitytor etc för matindustri, återvinning, stenbearbetning, axlar etc. Verktygsstål ersätter ingenjörsstål i mekaniska detaljer och slitdelar.

Referenstabell internationella standards för verktygsstål

-
Namn/Standard	W.Nr.	AISI (USA)	IHA	UNE (Spanien)	SS (Sverige)	JIS (Japan)
Alumec
Uddeholm Alvar	1.2329
Uddeholm Arne	1.2510	O1	F-522	F-5220	2140	SKS 3
Uddeholm Caldie
Uddeholm Calmax	1.2358
Uddeholm Chipper/Viking
Uddeholm Corrax
Uddeholm Dievar
Uddeholm Elmax
Uddeholm Fermo
Uddeholm Formax					2172
Uddeholm Grane					2550
Uddeholm Holdax	1.2312		F-5304
Uddeholm Hotvar
Uddeholm Impax Supreme	1.2738	P20 mod.		F-5303
Uddeholm Mirrax Electro Slag Remelting (ESR)		420 mod.				SUS 420 mod.
Moldmax HH
Moldmax XL
Uddeholm Nimax
Uddeholm Orvar 2 Microdized	1.2344	H13 premium		F-5318	2242	SKD 61
Uddeholm Orvar Supreme	1.2344	H13 premium		F-5318	2242	SKD 61
Uddeholm Orvar Superior	1.2344	H13 premium		F-5318		SKD 61
Uddeholm Polmax	(1.2083)	420 mod.	F-312	F-5263	2314	SKD 61
Uddeholm QRO 90 Supreme
Uddeholm Ramax HH		(420F)
Uddeholm Ramax LH		(420F)
Uddeholm Rigor	1.2363	A2		F-5227	2260	SKD 12
Uddeholm Sleipner
Uddeholm SR 1855	(1.2108)				2092
Uddeholm Stavax Electro Slag Remelting (ESR)	(1.2083)	420 mod.	F-312	F-5263	2314	SUS 420
Uddeholm Sverker 21	(1.2436)	(D6)	F-52OR	F-5211	2310	SKD 11
Uddeholm Sverker 3	1.2379	D2	F-5213		2312	(SKD 2)
Uddeholm THG 2000
Uddeholm UHB 11	1.1730	1148		F-1142	1650/1672
Uddeholm Unimax			F-114
Uddeholm Vanadis 4 Extra SuperClean
Uddeholm Vanadis 6 SuperClean
Uddeholm Vanadis 8 SuperClean
Uddeholm Vanadis 10 SuperClean
Uddeholm Vanadis 23 SuperClean	1.3344	M3:2			2725
Uddeholm Vanadis 30 SuperClean		M3:2+Co			2726
Uddeholm Vanadis 60 SuperClean					2727
Uddeholm Vancron 40
Uddeholm Vidar 1	1.2343	H11
Uddeholm Vidar 1 Electro Slag Remelting (ESR)	1.2343	H11
Uddeholm Vidar	Superior 1.2340(1.2343)	(H11)				(SKD 6)

Organisation

Produktionsenheter

Hagfors (Huvudkontor och produktion) - www.uddeholm.com
Karlskoga (ESR-omsmältning)

Försäljningsbolag Norden & Europa

Norden

Europa

Försäljningsbolag Amerika & Asien

Nord och sydamerika

Asien och Oceanien

Verkställande direktörer

1881-1893 - Axel G. Svedelius
1894-1913 - Carl Danielsson
1914-1928 - August Herlenius
1928-1943 - Einar Troili
1943-1956 - Nils Danielsen
1956-1975 - Wilhelm Ekman
1975-1980 - Gunnar Wessman
1980-1981 - Åke Ahlström
1981-1984 - Sören Gyll
1984-1987 - Sven-Åke Johansson
????-???? - ?
1997-2007 - Anders Ruth
2008-2013 - Per Hasselström
2013-2018 - Johnny Sjöström

Annat

Sponsring och lokalt engagemang

Mellan 2002 och 2008 var Uddeholms AB namnsponsor för Svenska rallyt (Uddeholms Swedish Rally).

Se även

Referenser

^ allabolag.se, läs online, läst: 30 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Ingvar: "Uddeholms AB", P.A. Nordström & Söner, 1960
^ Klart med utökat verksamhetstillstånd för Uddeholm Arkiverad 1 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[df1c437f699cf841efe04de92b72500503299a7e-1] allabolag.se, läs online, läst: 30 maj 2020.^{[källa från Wikidata]}

[2] Andersson, Ingvar: "Uddeholms AB", P.A. Nordström & Söner, 1960

[3] Klart med utökat verksamhetstillstånd för Uddeholm Arkiverad 1 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]