Stenknäckssiska
Stenknäckssiska Status i världen: Akut hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Finkar Fringillidae |
Släkte | Crithagra |
Art | Stenknäckssiska C. concolor |
Vetenskapligt namn | |
§ Crithagra concolor | |
Auktor | (Barboza du Bocage, 1888) |
Synonymer | |
|
Stenknäckssiska[2] (Crithagra concolor) är en akut hotad fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer enbart på ön São Tomé i Guineabukten där den är akut hotad.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Stenknäckssiskan är en stor (18 cm) och satt fink med mycket stor, gråbeige näbb. Fjäderdräkten är enfärgat rostbrun under och ovan, på huvud, vingar och stjärt något mörkare. Lätet liknar príncipesiskans, men djupare, enklare och mer repetitivt: en kort serie med fyra till fem korta, kanariefågelliknande visslingar, där den andra tonen är högst.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln är endemisk för den afrikanska ön São Tomé och återupptäcktes 1996 efter 101 år utan observationer.[4] Tidigare placerades den som ensam art i släktet Neospiza ("den nya finken"). Efter DNA-studier förs den numera till Crithagra och är närmast släkt med príncipesiskan (C. rufobrunnea).[5]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Stenknäckssiskan troddes tidigare vara begränsad till låglänt urskog, men sentida fynd har även gjorts i av människan påverkad skog på 1300–1400 meters höjd. Den lever troligen i trädtaket och ska vara rätt tystlåten, vilket delvis kan förklara varför den så sällan är sedd. Fågeln rör sig i par eller enstaka och kommer ner till marken för att ta frön som den krossar med sin kraftiga näbb. Möjligen häckar den under torrsäsongen, i januari–februari.[1]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Stenknäckssiskan tros ha en mycket liten världspopulation bestående av uppskattningsvis mellan 50 och 250 häckande individer. Den tros också minska i antal till följd av förändringar i dess levnadsmiljö. Fågeln förekommer i ett enda område som inte är skyddat. Även införda invasiva predatorer kan möjligen påverka populationen. Sentida observationer har dock gjorts utanför det tidigare uppskattade utbredningsområdet och i andra miljöer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar ändå arten ännu som akut hotad.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2021 Crithagra concolor . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Melo, Martim; Stervander, Martin; Hansson, Bengt; Jones, Peter J.. ”The endangered São Tomé Grosbeak Neospiza concolor is the world's largest canary” (på engelska). Ibis 159 (3): sid. 673–679. doi: . ISSN 1474-919X. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ibi.12466/abstract. Läst 25 juni 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikispecies har information om Crithagra concolor.
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|