Tjippsparv

	Tjippsparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Spizella
Art	Tjippsparv; S. passerina
Vetenskapligt namn
	§ Spizella passerina
Auktor	(Bechstein, 1798)
Utbredning
	Häckningsområde i orange, övervintringsområde i blått, året runt i lila och ljusgult under flyttning

Tjippsparv^[2] (Spizella passerina) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.^[3] Den är vida spridd och mycket vanligt förekommande i Nord- och Centralamerika.

Kännetecken

Utseende

Tjippsparven är en liten (12–15 cm), slank och rätt långstjärtad amerikansk sparv med rätt liten näbb. I häckningsdräkt är den prydligt och distinkt tecknad med rent gråvit undersida, roströd hjässa samt tydligt svart ögonstreck och vitt ögonbrynsstreck. Vintertid är den mer dämpad i färgerna och därmed mer lik sina nära släktingar lerfärgad sparv och bleksparv, men kan särskiljas genom mörk tygel, gråaktig övergump och tydligast ögonstreck av de tre.^[4]

Läte

Tjippsparven sjunger en monoton, torr och mekanisk drill av tjippande toner (därav namnet). Den liknar sången hos mörkögd junko, men är längre och mer skallrande. Bland lätena hörs vassa "tsip", i flykten ett ljust och tunt "tsiis".^[5]

Utbredning och systematik

Tjippsparv delas in i fem underarter med följande utbredning:^[3]

Spizella passerina arizonae – sydöstra Alaska och västra Yukon till norra Baja California, nordvästra Mexiko, flyttar till Oaxaca
Spizella passerina passerina – sydöstra Kanada till södra Texas och South Carolina, flyttar till nordöstra Mexiko
Spizella passerina atremaea – Mexiko (Sierra Madre Occidental till tallbältet i Nuevo León)
Spizella passerina mexicana – högländer i västra Mexiko (Nayarit) till nordvästra Guatemala
Spizella passerina pinetorum – tallskog i norra Guatemala (Petén) till nordöstra Nicaragua

Tjippsparven påträffas även regelbundet på Kuba och i Bahamas.^[1] Den har även vid ett tillfälle, i oktober 1981, observerats på ryska Wrangelön.^[6]

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[7]^[8]^[9]^[10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[10]

Levnadssätt

Tjippsparven är en mycket vanlig och vida spridd fågel som ofta ses i människans närhet. Den hittas varhelst det finns inslag av träd och gräsmarker, som i öppna skogsmarker och i skogsbryn, men även i parker, trädgårdar och utmed vägrenar. I bergstrakter kan den påträffas ända upp till trädgränsen. I västra USA rör den sig snart efter häckning till andra områden på jakt efter föda och för att rugga. Den kan då ses i mer öppna gräsmarker och till och med i alpin terräng. Detta har lett till missuppfattningen att den häckar i dessa miljöer.^[4]

Tjippsparven födosöker på marken, ofta i små lösa grupper, och tar skydd i buskage. Sången levereras från toppen av ett litet träd, gärna städsegrönt. Den livnär sig huvudsakligen av frön från en lång rad gräs- och örtsorter, men även små frukter som körsbär. Under häckningstid tar den också insekter.^[4]

Häckning

Tjippsparven bygger ett löst bo, så fragilt att solljus kan skina igenom det. Det placeras vanligen lågt i en buske eller ett träd, men bon har även hittats i hängande korgar fyllda med mossa och på en gammal gräsklippare inne i en verktygsbod. Den lägger en till tre kullar med två till sju ljusblå till vita, lätt mörkfläckade ägg. Äggen ruvas i tio till 15 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare nio till tolv dagar.^[4]

Status

Tjippsparven är en mycket vanligt förekommande art med en uppskattad världspopulation på 240 miljoner häckande individer.^[1] Den tros dock minska något i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).^[1]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2021 Spizella passerina . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [a b c d] Chipping Sparrow Faktablad om tjippsparv på allaboutbird.org
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. ISBN 0-679-45120-X
^ Vladimir Yu Arkhipov & Łukasz Ławicki (2016). Nearctic passerines in Russia. Dutch Birding, 38, 201-214.
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör tjippsparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Spizella passerina.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2021 Spizella passerina . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[ALLABOUT-4] [a b c d] Chipping Sparrow Faktablad om tjippsparv på allaboutbird.org

[Sibley-5] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. ISBN 0-679-45120-X

[6] Vladimir Yu Arkhipov & Łukasz Ławicki (2016). Nearctic passerines in Russia. Dutch Birding, 38, 201-214.

[7] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[8] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[9] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-10] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]