Hoppa till innehållet

Otospermophilus beecheyi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Spermophilus beecheyi)
Otospermophilus beecheyi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteOtospermophilus
ArtOtospermophilus beecheyi
Vetenskapligt namn
§ Otospermophilus beecheyi
Auktor(Richardson, 1829)
Synonymer
Spermophilus beecheyi (Richardson, 1829)[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Otospermophilus beecheyi[3][4][5][6] är en däggdjursart som först beskrevs av Richardson 1829. Den ingår i släktet Spermophilus och familjen ekorrar.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Arten har tidigare förts till släktet sislar (Spermophilus), men efter DNA-studier som visat att arterna i detta släkte var parafyletiska med avseende på präriehundar, släktet Ammospermophilus och murmeldjur, har det delats upp i flera släkten, bland annat Otospermophilus.[9][10]

Catalogue of Life[7] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 8 underarter:[3]

  • Otospermophilus beecheyi beecheyi
  • Otospermophilus beecheyi douglasii
  • Otospermophilus beecheyi fisheri
  • Otospermophilus beecheyi nesioticus
  • Otospermophilus beecheyi nudipes
  • Otospermophilus beecheyi parvulus
  • Otospermophilus beecheyi rupinarum
  • Otospermophilus beecheyi sierrae

Denna sisel når en absolut längd av 36 till 50 cm, inklusive en 14 till 23 cm lång svans. Vikten är 350 till 885 g. Arten har brungrå päls på ovansidan med många ljusa punkter medan undersidan är ljusgrå. Hos många men inte alla individer finns en ljusare man från öronen över axlarna. Oftast är den yviga svansen på ovansidan mörkare.[11]

Arten förekommer i Kalifornien, i västra Oregon och i angränsande områden av Washington och Nevada. I syd sträcker sig utbredningsområdet till Baja California (Mexiko). Habitatet utgörs av öppna landskap som gräsmarker, öknar, jordbruksmark eller vägkanter.[1]

Varje individ har sin egen jordhåla men ofta har många individer sina bon nära varandra vad som liknar en koloni. Vinterdvalans längd varierar beroende på vädret.[11]

Otospermophilus beecheyi äter främst frön, nötter och ekollon samt en del frukter, bär, rötter och svampar. Sällan ingår insekter och ägg i födan. Vanligen transporteras födan i kindpåsarna till boet. Arten är polygynandrisk, båda könen kan ha flera partners, och därför kan ungarna i samma kull ha olika fäder. Parningstiden börjar under våren efter vinterdvalan. Honor har bara en kull per år med 5 till 11 ungar. De föds blinda efter cirka en månad dräktighet. Ungarna öppnar sina ögon efter 5 veckor och en till tre veckor senare slutar modern med digivning. Könsmognaden infaller efter ett år. Hannar deltar inte i ungarnas uppfostran. Under goda förhållanden kan Otospermophilus beecheyi leva 6 år i naturen.[12]

  1. ^ [a b c] 2008 Spermophilus beecheyi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/spermophilus+beecheyi/match/1. Läst 5 mars 2016. 
  3. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Spermophilus beecheyi
  4. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  5. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/otospermophilus+beecheyi/match/1. Läst 5 mars 2016. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ Helgen, Kristofer M.; Cole, F. Russel; Helgen, Lauren E. och Wilson, Don E. ”Generic Revision in the Holarctic Ground Squirrel Genus Spermophilus (på engelska). Journal of Mammalogy 90 (2). doi:10.1644/07-MAMM-A-309.1. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62dP5i1JK?url=http://www.mammalsociety.org/uploads/Helgen. Läst 25 februari 2016.  Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Herron, Matthew D.; Castoe, Todd A.; Parkinson, Christopher L. (2004). ”Sciurid phylogeny and the paraphyly of Holarctic ground squirrels (Spermophilus)” (på engelska) (PDF, 2,58 Mb). Molecular Phylogenetics and Evolution 31 (3). PMID 15120398. http://www.snakegenomics.org/CastoeLab/Publications_files/2004_Herron_etal_MPE_Sciuridae.pdf. Läst 25 februari 2016. 
  11. ^ [a b] Kays & Wilson (2009) California ground squirrel, Mammals of North America, sid. 62
  12. ^ M. Lima (29 november 2003). Spermophilus beecheyi (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/site/accounts/information/Spermophilus_beecheyi.html. Läst 8 augusti 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]