Kubasnabelslidmus

	Kubasnabelslidmus; Status i världen: Starkt hotad
	Solenodon cubanus
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Ordning	Äkta insektsätare; Eulipotyphla
Familj	Snabelslidmöss; Solenodontidae
Släkte	Solenodon
Art	Kubasnabelslidmus; S. cubanus
Vetenskapligt namn
	§ Solenodon cubanus
Auktor	Wilhelm Peters, 1861
Utbredning
	Kartan illustrerar Kubasnabelslidmusens spridning.
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kubasnabelslidmus (Solenodon cubanus, ordagrant fårad tand från Kuba) är en till Kuba endemisk snabelslidmus liknande Solenodon paradoxus som lever på Hispaniola.^[2] Djuret är ungefär 30 centimeter långt, plus en nästan lika lång svans samt en mycket lång nos täckt med borst.^[3] Man har funnit arkeologiska fynd i fossila lämningar tydande på att arten fanns över hela Nordamerika för 30 miljoner år sedan. De utrotades sannolikt på alla ställen förutom på Kuba. Under 1900-talets början trodde man att arten var utdöd, och än i dag är dess tillstånd mycket osäkert. Det finns inget exemplar i fångenskap och även i naturen har det endast hittats 37 individer hittills.^[3]^[4]

Arten är speciell bland däggdjuren då dess saliv är giftigt. Underlättande när den skall sprida giftet är dess fårade tänder. Giftet sitter i körtlar vid tändernas rötter. Giftet är starkt nog att döda andra av samma art i strid. Musen har även körtlar i armhålorna avgivande lukter påminnande om getter, som avges tillsammans med grymtningar vid irritation.^[4]

Den benämns också som Kubas snabelslidmus.

Referenser

Noter

^ Solenodon cubanus på IUCN:s rödlista, auktor: Bird, J & Butchart, S. 2008, besökt 28 december 2009.
^ Alfred L. Roca. Gila Kahila Bar-Gal, Eduardo Eizirik, Kristofer M. Helgen, Roberto Maria, Mark S. Springer, Stephen J. O'Brien; William J. Murphy (10 juni 2004). ”Mesozoic origin for West Indian insectivores”. Nature (429): sid. 649-651. doi:10.1038/nature02597. http://www.nature.com/nature/journal/v429/n6992/abs/nature02597.html. Läst 8 mars 2011.
^ [a b] Hildeyard, Ane. Endangered wildlife and plants of the world. sid. 1350. ISBN 9780761471943. http://books.google.se/books?id=PYOV5PcWVAsC&pg=PA1350&lpg=PA1350&dq=%22Solenodon+cubanus%22+30+cm&source=bl&ots=2UCJ2YDZ6g&sig=5xCmEUM_C4OQzF3jOw-FmWwAlbA&hl=sv&ei=Y5p2TZ7VDYfZsgbgyqiUBQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CCsQ6AEwAg#v=onepage&q=%22Solenodon%20cubanus%22%2030%20cm&f=false
^ [a b] ”Solenodon”. Ryerson University - Department of Computer Science. http://www.scs.ryerson.ca/aferworn/research/Solenodon.html. Läst 8 mars 2011.

Tryckta källor

Backshall, Steve (2007). ”Snabelslidmus”. Världens giftigaste djur. Singapore. sid. 52. ISBN 978-1-84517-225-1

[IUCN-1] Solenodon cubanus på IUCN:s rödlista, auktor: Bird, J & Butchart, S. 2008, besökt 28 december 2009.

[2] Alfred L. Roca. Gila Kahila Bar-Gal, Eduardo Eizirik, Kristofer M. Helgen, Roberto Maria, Mark S. Springer, Stephen J. O'Brien; William J. Murphy (10 juni 2004). ”Mesozoic origin for West Indian insectivores”. Nature (429): sid. 649-651. doi:10.1038/nature02597. http://www.nature.com/nature/journal/v429/n6992/abs/nature02597.html. Läst 8 mars 2011.

[ha-3] [a b] Hildeyard, Ane. Endangered wildlife and plants of the world. sid. 1350. ISBN 9780761471943. http://books.google.se/books?id=PYOV5PcWVAsC&pg=PA1350&lpg=PA1350&dq=%22Solenodon+cubanus%22+30+cm&source=bl&ots=2UCJ2YDZ6g&sig=5xCmEUM_C4OQzF3jOw-FmWwAlbA&hl=sv&ei=Y5p2TZ7VDYfZsgbgyqiUBQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CCsQ6AEwAg#v=onepage&q=%22Solenodon%20cubanus%22%2030%20cm&f=false

[scs-4] [a b] ”Solenodon”. Ryerson University - Department of Computer Science. http://www.scs.ryerson.ca/aferworn/research/Solenodon.html. Läst 8 mars 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]