Smärtbehandling
Smärtbehandling eller smärtlindring brukar ofta delas upp i:
- Postoperativ smärtbehandlig (det vill säga efter kirurgi och liknande) och annan akut smärtbehandling.
- Långvarig smärtbehandling, vid till exempel tumörsjukdomar och annan långvarig smärta.
I Sverige är Smärtlindring en medicinsk tilläggsspecialitet och Sektionen för Smärtlindring är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet.
Ett äldre och mycket omtvistat namn på detta medicinska område är algologi.
Icke-farmakologisk behandling
[redigera | redigera wikitext]Icke-farmakologisk behandling kan användas som komplement till smärtstillande medicin:
- Breda och samordnade rehabiliteringsprogram
- Psykologiska behandlingsmetoder, såsom Kognitiv beteendeterapi (KBT) och hypnos.
- Avslappningsövningar
- Mental träning
- Olika sorts elektroterapi:
- Transkutan elektrisk nerv-stimulering (TENS)
- Ryggmärgsstimulering (SCS)
- Fysisk aktivitet/träning
- Massage
- Värme
- Kyla
- Akupunktur
Forskningsstöd
[redigera | redigera wikitext](Bör utökas.)
Hypnos har i en metaanalys visats fungera som smärtbehandling, både vid akut och kronisk smärta.[1] En av skillnaderna mellan behandling av kronisk och akut smärta är att den förstnämnda har ett större fokus på att lära patienten självhypnos för att själv kunna dämpa smärtan.
Farmakologisk behandling
[redigera | redigera wikitext]Med farmakologisk behandling menas tillförsel på något sätt av något eller några smärtstillande läkemedel.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Montgomery, G. H.; DuHamel, K. N.; Redd, W. H. (2000-4). ”A meta-analysis of hypnotically induced analgesia: how effective is hypnosis?”. The International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis 48 (2): sid. 138–153. doi: . ISSN 0020-7144. PMID 10769981. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10769981. Läst 14 juni 2018.