Skvättiväg
| skvättiväg | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Malpigiaordningen Malpighiales |
| Familj | Törelväxter Euphorbiaceae |
| Släkte | Törelsläktet Euphorbia |
| Art | skvättiväg E. leuconeura |
| Vetenskapligt namn | |
| § Euphorbia leuconeura | |
| Auktor | Boiss., 1862 |
Skvättiväg (Euphorbia leuconeura) är en art i familjen törelväxter som är endemisk på Madagaskar. Arten odlas också som krukväxt, och är mycket lättskött.
Namn
[redigera | redigera wikitext]"Skvättiväg" förekommer också som smeknamn på den närbesläktade kameuforbian, Euphorbia lophogona. Namnet kommer av att då fröna är mogna lossnar de med en liten smäll och sprätter iväg några meter. Äldre namn på E. leuconeura är afrikansk fröspottare, borsteuforbia och syndiga pojken.[1]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Stammen börjar med en smal bas som övergår i ett köttigare parti med fem åsar. På åsarna växer bruna korta "hår". Bladen växer på dalarna mellan åsarna. De små vita blommorna växer i kluster ovanför bladbaserna. Blommorna utvecklas till runda bruna frön cirka 3–4 mm i diameter.
Giftighet
[redigera | redigera wikitext]Växten är relativt giftig, och kan ge ordentliga magbesvär. Den mjölkvita växtsaften kan irritera huden, och särskilt ögonen[2], vilket gör att handskar rekommenderas när den hanteras.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Skvättiväg från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 2022-10-31
- ^ ”Skvätt iväg”. Giftinformationscentralen. 2 december 2021. https://giftinformation.se/vaxtregister/skvatt-ivag/. Läst 31 oktober 2022.