Hoppa till innehållet

Skiffersnårsparv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Skifferbuskfink)
Skiffersnårsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteAtlapetes
ArtSkiffersnårsparv
A. schistaceus
Vetenskapligt namn
§ Atlapetes schistaceus
Auktor(Boissonneau, 1840)
Utbredning

Skiffersnårsparv[2] (Atlapetes schistaceus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Skiffersnårsparven är en mestadels grå sparv. Huvudteckningen är pregnant med rostbrun hjässa, vit strupe och svart mustaschstreck. Vissa bestånd har vitt på handpennornas bas.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Skiffersnårsparven delas in i två grupper av sammanlagt fyra underarter med följande utbredning:[4]

Junínsnårsparven kategoriserades tidigare som underart till skiffersnårsparven, men denna urskiljs sedan 2016 som egen art av Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN, sedan 2024 även av IOC.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Skiffersnårsparven är en bergslevande fågel som hittas i snåriga miljöer på mellan 2500 och 3500 meters höjd. Den ses vanligen i par, födosökande lågt i vegetationen, ibland som en del av kringvandrande artblandade flockar.

IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Atlapetes schistaceus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  4. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, M. Smith, and C. L. Wood. 2024. The eBird/Clements checklist of Birds of the World: v2024. https://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]