Sicilien

	Sicilien
	Sicilia
	Region i Italien
	Vulkanen Etna på Sicilien
Flagga	Vapen
Land	Italien
Provinser	Agrigento, Caltanissetta, ; Catania, Enna, Messina, ; Palermo, Ragusa, Siracusa, ; Trapani
Huvudort	Palermo
Största stad	Palermo
Area	25 832,55 km²
Folkmängd	4 801 468 (2022-01-01)
Befolkningstäthet	186 invånare/km²
Regionspresident	Renato Schifani (2022–) (Forza Italia)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
ISTAT-kod	19
Geonames	2523119
	Karta över Italien med Sicilien markerat Karta över Italien med Sicilien markerat
	Provinser i Sicilien Provinser i Sicilien
	Webbplats: Officiell webbplats

Sicilien (italienska: Sicilia, sicilianska: Sicilia) är en italiensk ö i Medelhavet. Det är Medelhavets största ö.^[3] Sicilien och omgivande öar utgör en autonom region vars regionhuvudort är Palermo. Regionen hade cirka 4,80 miljoner invånare (2022),^[2] på en yta av 25 833 km².^[1]

Sicilien har medelhavsklimat och ön är mycket bergig. Det högsta berget är vulkanen Etna, vars topp ligger på 3 329 m ö.h. Centrumområdet på ön är huvudorten Palermo, som ligger på den norra kusten. Andra stora städer och centrumområden är Messina, Catania, Taormina och Syrakusa. Alla dessa ligger på öns ostkust. Sicilien skiljs från det italienska fastlandet av Messinasundet.

Historia

- 750 f.Kr. Sicilien befolkat av sikaner, elymer och sikeler
750 f.Kr.–200 f.Kr. Kolonisation av Sicilien från Grekland och Karthago
211 f.Kr.–476 Sicilien under Rom
476–535 Sicilien under vandalerna
535–878 Sicilien under Bysantinska riket
878–1072 Sicilien under muslimska härskare som Sicilianska emiratet

Kungariket Sicilien

1072–1194 Sicilien under normander
1194–1282 Sicilien under tysk-romerska riket
1282–1713 Sicilien under Spanien
1713–1860 Sicilien under Bourbon (varav en period under Napoleon I)
1816–1860 under namnet Kungariket Bägge Sicilierna
1861– Sicilien införlivat i den italienska nationalstaten

Innan greker och kartager/fenicier/punier på 700-talet f.Kr. koloniserade ön beboddes den enligt Thukydides av tre folkgrupper kallade sikaner i södra och mellersta Sicilien, sikeler i öster och elymer i väster. Bland annat den elymiska staden Segesta gjorde motstånd mot kolonisationen. Om grekiska kolonier på Sicilien: Se Magna Graecia.

Det första puniska kriget 264–241 f.Kr. mellan Romerska riket och Karthago handlade i stor utsträckning om Sicilien och slutade efter en stor drabbning till sjöss med att Karthago fick avstå ön. 241 f.Kr. blev Sicilien Roms första provins.

Under det andra puniska kriget, 218–202 f.Kr., spelade ön en stor roll då staden Syrakusa (italienska: Siracusa) allierade sig med Karthago. Den romerske fältherren Marcus Claudius Marcellus intog dock staden och karthagerna förlorade därmed en av sina viktigaste allierade.

Sikelö (isländska: Sikiley) var det fornnordiska (vikingatida) namnet på Sicilien.

Kungariket Sicilien uppstod sedan ön Sicilien efter 1060 anfallits av normander, som under ledning av Roger de Hauteville efter trettioåriga strider erövrade ön från saracenerna. Periodvis har fastlandsdelen av kungariket utgjort ett separat rike under benämningen Kungariket Neapel. Under en stor del av 1800-talet kallades riket Bägge Sicilierna. Geografiskt motsvaras kungariket Sicilien av dagens italienska regioner Kampanien, Kalabrien, Apulien, Abruzzo, Molise, Sicilien och Basilicata.

Den 11 maj 1860 landsteg Giuseppe Garibaldi vid Marsala under sitt fälttåg för att störta det bourbonska styret i kungariket Bägge Sicilierna och 1861 ena Italien under kung Viktor Emanuel II.

Språk

Det officiella språket är italienska, men på Sicilien talas även sicilianska, som är ett eget romanskt språk. Språket har influenser från flera olika språk, till exempel grekiska och arabiska, då Sicilien har en lång historia med många olika styrande. I många byar finns egna varianter av den sicilianska dialekten som i sig är som egna språk.

Maffian

Ön var beryktad på grund av maffian, som är en hemlig förbrytarorganisation från Sicilien, grundad runt år 1860. Den första maffiaorganisationen, Cosa Nostra, är siciliansk och många amerikanska maffiabossar har sicilianskt påbrå.

Geologi

Sicilien är en bergig ö med många bergsstäder som är belägna på 1 000–1 500 meters höjd till vilka man tar sig fram via serpentinvägar. Det största berget på ön är vulkanen Etna.

Bildgalleri

Den grekiska teatern i Taormina.
Stranden vid Cefalù.
Vy över orten Isnello i Madoniebergen.
Stranden i Rometta mot Cape Milazzo och Eoliska öarna vid solnedgången.
Den gamla karnevalen Acireale.

Se även

Referenser

Sture Linnér, Sicilien - Strövtåg i rummet och tiden (1999)
Salvatore Piccolo, Ancient Stones: The Prehistoric Dolmens of Sicily, Brazen Head Publishing, Thornham/Norfolk (UK) 2013, ISBN 978-0-956-51062-4.

Noter

^ [a b] ”Caratteristiche del territorio – Superfici territoriali” (på italienska). dati.istat.it. Istituto Nazionale di Statistica. http://dati.istat.it/. Läst 15 november 2022.
^ [a b] ”Popolazione e famiglie – Popolazione residente al 1° gennaio” (på italienska). dati.istat.it. Istituto Nazionale di Statistica. http://dati.istat.it/. Läst 15 november 2022.
^ Store norske leksikon, snl.no, artikeln "Sicilia", CC-by-sa, läst 2010-10-05

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sicilien.
Bilder & media
Officiell webbplats
Officiell turistsida (engelska)

[area-1] [a b] ”Caratteristiche del territorio – Superfici territoriali” (på italienska). dati.istat.it. Istituto Nazionale di Statistica. http://dati.istat.it/. Läst 15 november 2022.

[bef-2] [a b] ”Popolazione e famiglie – Popolazione residente al 1° gennaio” (på italienska). dati.istat.it. Istituto Nazionale di Statistica. http://dati.istat.it/. Läst 15 november 2022.

[SNL-3] Store norske leksikon, snl.no, artikeln "Sicilia", CC-by-sa, läst 2010-10-05

[1]

[2]

[3]