Bärhäggmispel
| Bärhäggmispel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Underfamilj | Maloideae |
| Släkte | Häggmispelsläktet Amelanchier |
| Art | Sen häggmispel C. alnifolia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Amelanchier alnifolia | |
| Auktor | (Nutt.) Nutt. |
| Utbredning | |
 | |
 | |
Bärhäggmispel[2], Sen häggmispel[3], Saskatoon[4] (Amelanchier alnifolia) är en växt i familjen rosväxter.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten kommer ursprungligen från Nordamerika, och har sitt naturliga utbredningsområde från norra USA upp till norra Kanada och Alaska.[5] I Europa finns den främst som odlad och förvildad. I Sverige växer den i de södra och mellersta delarna.[6]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]
Den växer som en buske eller ett lågt träd och blir upp till fyra meter hög. Bladen är strödda och, till skillnad mot andra häggmisplar, inte långa och smala, utan ovala och grovtandade. Blommorna är vita och kronbladen är hälften så breda som långa. Unga blad är kala, vilket är en skillnad mot häggmispel (A. spicata), vars unga blad är ludna undertill. Frukten är röd, via blå, till svartblå och rund till formen. Frukten har nedbörjda foderblad och dess spets är täthårig.[6]
Användning
[redigera | redigera wikitext]
Frukten från bärhäggmispel är främst känd under namnet saskatoon(bär), och har länge använts som föda, såväl rå som tillagad eller torkad. De torkade bären kan bland annat användas i soppor och puddingar. Saskatoonbär liknar på många sätt blåbär, och har i stort sett samma näringsinnehåll.[7] Bärhäggmispel har ett hårt trä som bland annat har använts till redskap och pilar. [8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Botanic Gardens Conservation International 2018 v . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 9 augusti 2023.
- ^ http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=157
- ^ http://dyntaxa.se/Taxon/Info/219925?changeRoot=True
- ^ ”GP: Odla bär i olika slag”. http://www.gp.se/livsstil/bostad/odla-bär-i-olika-slag-1.475079. Läst 9 september 2018.
- ^ USDA, ARS, National Genetic Resources Program (1 december 2004). ”Taxon: Amelanchier alnifolia (Nutt.) Nutt. ex M. Roem.”. Germplasm Resources Information Network - (GRIN) Online Database. http://www.ars-grin.gov/cgi-bin/npgs/html/taxon.pl?2870. Läst 13 augusti 2010.
- ^ [a b] Naturhistoriska Riksmuseet. ”Sen häggmispel”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/amela/amelaln.html. Läst 13 augusti 2010.
- ^ Mazza, G. (2005). ”Compositional and Functional Properties of Saskatoon Berry and Blueberry”. International Journal of Fruit Science 5 (3): sid. 101–120. doi:. ISSN 1553-8362.
- ^ USDA NRCS Corvallis Plant Materials Center. ”PACIFIC SERVICEBERRY”. USDA NRCS Plant Guide. http://plants.usda.gov/plantguide/pdf/pg_amals.pdf. Läst 13 augusti 2010.
|