Sceloporus clarkii
Utseende
(Omdirigerad från Sceloporus spinosus)
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2013-02) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
Sceloporus clarkii Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Kräldjur Reptilia |
Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
Familj | Phrynosomatidae |
Släkte | Sceloporus |
Art | Sceloporus clarkii |
Vetenskapligt namn | |
§ Sceloporus clarkii | |
Auktor | Baird & Girard 1852 |
Synonymer | |
Sceloporus clarki Tanner 1960 Sceloporus spinosus Boulenger 1885 | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Sceloporus clarkii[2] är en ödleart som beskrevs av Baird och GIRARD 1852. Sceloporus clarkii ingår i släktet Sceloporus och familjen Phrynosomatidae.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Arten delas in i följande underarter:[3]
- S. c. clarkii
- S. c. uriquensis
- S. c. vallaris
- S. c. boulengeri
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] 2007 Sceloporus clarkii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Baird,S.F. and Girard,C. (1852) Characteristics of some new reptiles in the Museum of the Smithsonian Institution, part 2., Proc. Acad. Nat. Sci. Philadelphia 6: 125-129
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (15 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/sceloporus+clarkii/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Sceloporus clarkii i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.
|