San Basilio al Foro di Augusto
San Basilio al Foro di Augusto | |
Kyrka | |
Den forna kyrkans portal.
| |
Land | Italien |
---|---|
Län | Lazio |
Ort | Rom |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
Stift | Roms stift |
Plats | Via di Tor de' Conti |
Invigd | 900-talet |
Dekonsekrerad/ Riven |
|
- Riven | 1926 |
San Basilio al Foro di Augusto (nummer 123 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis topografiska karta över Rom från år 1748.
Övriga avbildade byggnader i urval: 89) Santi Quirico e Giulitta, 100) Palazzo Ghislieri, 103) Sant'Urbano a Campo Carleo och 121) Santa Maria in Campo Carleo. |
San Basilio al Foro di Augusto, även benämnd Santissima Annunziata,[1] var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige Basileios, biskop och kyrkofader. Kyrkan var belägen på ruinerna av Mars Ultors tempel på Augustus forum i Rione Monti.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Augustus forum med Mars Ultors tempel uppfördes som tacksägelse för Octavianus och Marcus Antonius seger över Brutus och Cassius i slaget vid Filippi år 42 f.Kr.[2] Templet och forumet förstördes av en kraftig jordbävning på 800-talet.[3]
Kyrkans historia
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan uppfördes av basilianermunkar på resterna av Mars Ultor-templets cella och fick namnet Sancti Basilii Scala Mortuorum; tillnamnet ”Scala Mortuorum”, dokumenterat i en bulla promulgerad av påve Agapetus II år 955, syftar på den trappa som ledde ner i kyrkans krypta, som utgjorde begravningsplats.[3][4][5] Under 1100-talet dokumenterades namnet Sancti Basilii Arcus Nervae, det vill säga Sankt Basilius vid Nervas båge. Benämningen Arcus Nervae kom att etymologiskt förvrängas till ”Arca Noe”, och kyrkan kom då under en tid att heta San Basilio ad Arca Noe.[3] Arcus Nervae kallades även Arco dei Pantani (av italienskans pantano, ”gungfly”, ”sankmark”), vilken fortfarande finns kvar. I detta område hade vatten en benägenhet att bli stillastående.[6]
År 1566 förlänade påve Pius V kyrkan och klostret åt dominikanernunnor, vilka lät restaurera kyrkan och helga den åt den bebådade Jungfru Maria – Santissima Annunziata. Under påve Urban VIII (1623–1644) dekorerades kyrkans interiör med stuckarbeten samt fresker av Marco Tullio Montagna och Cristoforo Casolani.[7]
Kyrkans bevarade portal hyser en lågrelief, vilken framställer Bebådelsen.[8] Ovanför det forna klostrets portal ses vittrade freskfragment; en fresk avbildar den helige Dominicus.
Rivning
[redigera | redigera wikitext]Under 1920- och 1930-talet genomförde den fascistiska regeringen under Mussolini genomgripande rivningar i centrala Rom, bland annat på Kejsarfora och Forum Romanum. Syftet var att demolera medeltida bebyggelse för att bringa lämningarna från kejsartidens Rom i dagen. I samband med detta tvingades nunnorna att lämna klostret, vilket tillsammans med kyrkan revs år 1926. Kyrkans högaltarmålning — Bebådelsen av Gaetano Lapis — kunde emellertid räddas. Nunnorna installerade sig i lokaler vid Piazza di San Martino ai Monti, där de medeltida tornen Torre dei Capocci och Torre dei Graziani står.[3][9]
Omnämningar i kyrkoförteckningar
[redigera | redigera wikitext]Katalog | År | Benämning |
---|---|---|
Catalogo di Cencio Camerario | 1192 | sco. Basili[10] |
Il catalogo Parigino | cirka 1230 | s. Basilius[11] |
Il catalogo di Torino | cirka 1320 | Ecclesia sancti Basilii[12] |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]
|
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hülsen 1927, s. 208.
- ^ Claridge 1998, s. 158.
- ^ [a b c d] Lombardi 1998, s. 48.
- ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1263.
- ^ Meneghini & Santangeli Valenzani 1996, s. 83.
- ^ Carpaneto et al. 2001, s. 109.
- ^ Lombardi 1998, s. 49.
- ^ Armellini, Cecchelli & Tacchi Venturi 1942, s. 1251.
- ^ Cassanelli 1995, s. 6.
- ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#60. Läst 10 oktober 2019.
- ^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#350. Läst 10 oktober 2019.
- ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#203. Läst 10 oktober 2019.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 146–147. OCLC 9269651
- Armellini, Mariano; Cecchelli, Carlo; Tacchi Venturi, Pietro (1942) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni R.O.R.E. di N. Ruffolo. sid. 1251, 1262–1263. OCLC 2997278
- Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 274–275. ISBN 88-365-2541-5
- Carpaneto, Giorgio; Sanfilippo, Mario (2001) (på italienska). La grande guida dei rioni di Roma: storia, segreti, monumenti, tradizioni, leggende, curiosità. Guide insolite, 17 (2). Roma: Newton & Compton Editori. sid. 107–108. ISBN 88-8289-388-X. OCLC 888652805
- Cassanelli, Luciana. ”La città della memoria” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (3): sid. 2–6. ISSN 1126-6546.
- Claridge, Amanda (1998) (på engelska). Rome: An Oxford Archaeological Guide. Oxford Archaeological Guides, 99-2662277-1. Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-288003-9
- Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. sid. 208–209. OCLC 3696954
- Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. sid. 48–49. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329
- Meneghini, R.; Santangeli Valenzani, R. (1996). ”Episodi di trasformazione del paesaggio urbano nella Roma altomedievale attraverso l'analisi di due contesti; un isolato in Piazza del Cinquecento e l'area dei Fori Imperiali” (på italienska). Archeologia medievale (Firenze: All'Insegna del Giglio) XXIII: sid. 53–99. ISSN 0390-0592. https://books.google.se/books?id=QajIDAAAQBAJ&pg=PA83&lpg=PA83&dq=foro+di+augusto+la+scala+mortuorum&source=bl&ots=O8XfoksY2R&sig=ACfU3U23feTj2vpJAi5rNTug0NTErwJL7g&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjlz8HPupLlAhXp-ioKHT3qBCkQ6AEwAnoECAcQAQ#v=onepage&q=foro%20di%20augusto%20la%20scala%20mortuorum&f=false. Läst 10 oktober 2019.
- Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 35, 45–46. ISBN 88-8289-419-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör San Basilio al Foro di Augusto.
- Romersk-katolska kyrkobyggnader i Rom (rione Monti)
- Ej längre existerande kyrkobyggnader i Rom
- Kyrkobyggnader helgade åt den helige Basileios
- Kyrkobyggnader helgade åt Jungfru Marie bebådelse
- Kyrkobyggnader invigda under 900-talet
- Rione Monti
- Romersk-katolska kyrkobyggnader rivna under 1900-talet
- Kejsarfora