Santi Ambrogio e Carlo al Corso

	Santi Ambrogio e Carlo al Corso
	Kyrka
	Fasaden vid Via del Corso.
Land	Italien
Län	Lazio
Ort	Rom
Trossamfund	Romersk-katolska kyrkan
Stift	Roms stift
Församling	San Lorenzo in Lucina
Plats	Via del Corso
	Kupolinteriören. Kupolinteriören.
	Webbplats: La Venerabile Arciconfraternita dei Santi Ambrogio e Carlo

Santi Ambrogio e Carlo al Corso, vanligtvis benämnd San Carlo al Corso, är en kyrkobyggnad och mindre basilika i Rom, helgad åt de heliga Ambrosius av Milano och Carlo Borromeo. Kyrkan är belägen vid Via del Corso i Rione Campo Marzio och tillhör församlingen San Lorenzo in Lucina. Santi Ambrogio e Carlo al Corso är lombardernas kyrka i Rom.^[1]

Det tredje sidokapellet på vänster hand – Cappella di Sant'Olaf – är invigt åt Olof den helige och utgör nationalhelgedom för Norges katoliker i Rom.^[2]

Historia

Santi Ambrogio e Carlo, som började uppföras 1612, ersatte kyrkan San Nicola de Tofo, vilken 1471 hade förlänats av påve Sixtus IV åt den lombardiska kommuniteten i Rom.^[3]^[4] Onorio Longhi var kyrkans förste arkitekt; han avlöstes senare av sin son Martino Longhi den yngre. Kupolen ritades av Pietro da Cortona och restes 1668. Fasaden med sin kolossalordning är ett verk av Giovanni Battista Menicucci (död 1690) och Fra Mario da Canepina; kardinal Luigi Omodei skall ha varit involverad i dess utformning.^[5]

Interiör

Interiören uppvisar en överdådig stuckutsmyckning, utformad av Pietro da Cortona. Högaltarmålningen utfördes av Carlo Maratta och framställer De heliga Ambrosius och Carlos förhärligande. Långhusets takfresk framställer De upproriska änglarnas fall och är utförd av Giacinto Brandi 1677–1679.^[6]^[7]

I det så kallade vinterkoret finns Borgognones Korsfästelsen.^[8]

Ett oratorium – Oratorio di Sant'Ambrogio – är beläget i anslutning till kyrkan. Dess altaruppsats utgörs av Nedtagandet från korset av Tommaso della Porta.^[9]

Titelkyrka

Kyrkan stiftades som titelkyrka av påve Urban VIII år 1627, men avskaffades redan år 1639.^[10]

Kardinalpräster

Desiderio Scaglia (1627–1639)

Kyrkan gjordes på nytt till titelkyrka av påve Paulus VI år 1967.^[11]

Kardinalpräster

Angelo Dell'Acqua (1967–1972)
Ugo Poletti (1973–1997)
Dionigi Tettamanzi (1998–2017)

Bilder

Kupolen, ritad av Pietro da Cortona.
Högaltaret.
Takfresken, utförd av Giacinto Brandi.
Relikvarium med den helige Carlo Borromeos hjärta.

Referenser

Noter

^ ”Chiesa rettoria Santi Ambrogio e Carlo al Corso” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003437/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=926. Läst 5 september 2017.
^ Walsh 2015, s. 75.
^ Lombardi 1998, s. 161.
^ Ausenda 2002, s. 249.
^ Ceccarelli 1995, s. 51.
^ Rendina 2000, s. 23–24.
^ Ausenda 2002, s. 249–250.
^ Ausenda 2002, s. 250.
^ Ceccarelli 1995, s. 57.
^ ”S. Carlo al Corso” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003549/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-2.htm%23Corso#Corso. Läst 5 september 2017.
^ ”Ss. Ambrogio e Carlo” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003629/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-1.htm%23Ambrogio#Ambrogio. Läst 5 september 2017.

Tryckta källor

Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. OCLC 9269651
Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. ISBN 88-365-2541-5
Ceccarelli, Simonetta (Maggio 1995). ”Santi Ambrogio e Carlo al Corso” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (1): sid. 49–57. ISSN 1126-6546.
Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954
Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273
Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 481103115
Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 121. ISBN 88-8289-419-3
Walsh, Michael (2015) (på engelska). Every Pilgrim's Guide to Rome. Norwich: Canterbury Press. ISBN 978-1-84825-618-7

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Santi Ambrogio e Carlo al Corso.
Bilder & media

[1] ”Chiesa rettoria Santi Ambrogio e Carlo al Corso” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003437/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=926. Läst 5 september 2017.

[2] Walsh 2015, s. 75.

[3] Lombardi 1998, s. 161.

[4] Ausenda 2002, s. 249.

[5] Ceccarelli 1995, s. 51.

[6] Rendina 2000, s. 23–24.

[7] Ausenda 2002, s. 249–250.

[8] Ausenda 2002, s. 250.

[9] Ceccarelli 1995, s. 57.

[10] ”S. Carlo al Corso” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003549/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-2.htm%23Corso#Corso. Läst 5 september 2017.

[11] ”Ss. Ambrogio e Carlo” (på italienska). The Cardinals of the Holy Roman Church. Salvador Miranda. Arkiverad från originalet den 5 september 2017. https://archive.is/20170905003629/http://www2.fiu.edu/~mirandas/titles-1.htm%23Ambrogio#Ambrogio. Läst 5 september 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]