Hoppa till innehållet

Kanelbukig saltator

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Saltator grandis)
Kanelbukig saltator
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTangaror
Thraupidae
SläkteSaltator
ArtKanelbukig saltator
S. grandis
Vetenskapligt namn
§ Saltator grandis
Auktor(W. Deppe, 1830)
Utbredning

Kanelbukig saltator[2] (Saltator grandis) är en fågelart i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[1] Den förekommer i Centralamerika. Fågeln behandlades fram tills nyligen som en del av Saltator coerulescens men urskiljs numera som egen art.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Saltatorer är stora, långstjärtade och långbenta tangaror med kraftiga, finkliknande näbbar där övre näbbhalvan karakteristiskt är något böjd. Kanelbukig saltator skiljs från andra arter i Centralamerika på gråaktig ovansida, ej guldgrön, tydligare vitt ögonbrynsstreck och ostreckat bröst. Ungfågeln är något annorlunda, med gulaktig anstrykning i ansiktet och på ovansidan. Sången är behaglig med långa böjda visslingar.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Centralamerika och delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]

  • Saltator grandis vigorsii – västra Mexiko (södra Sonora, Sinaloa, västra Durango, Nayarit och norra kustnära Jalisco)
  • Saltator grandis grandis – östra Mexiko (från södra Tamaulipas och östra San Luis Potosí) söderut utmed sluttningen mot Karibien (förutom Yucatánhalvön) till norra Guatemala, Belize, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och västra Panama
  • Saltator grandis plumbiceps – västra Mexiko från kustnära Jalisco till västra Oaxaca
  • Saltator grandis yucatanensisYucatánhalvön (utom allra sydligaste Quintana Roo) och södra Mexiko (östra Tabasco och nordöstra Chiapas)
  • Saltator grandis hesperisStillahavssluttningen från södra Mexiko (östra Oaxaca och Chiapas) samt centrala och södra Guatemala söderut till västra Nicaragua
  • Saltator grandis brevicaudus – kring Gulf of Nicoya i Costa Rica

Fågeln betraktades tidigare som en del av Saltator coerulescens, men urskiljs allt oftare som egen art.[4][1][5]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades Saltator i familjen kardinaler. DNA-studier visar dock att de tillhör tangarorna.[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kanelbukig saltator är en ganska vanlig men ofta tillbakadragen fågel i tropiska låglänta områden, i både torrare och mer fuktiga områden. Den föredrar skogsbryn, buskskog, häckar och snåriga områden, framför allt med tillgång på blomman för dagen, vars blommor den tystlåtet gärna förtär.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Saltator grandis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ del Hoyo, J. & Collar, N. (2017). Northern Grey Saltator (Saltator grandis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/1344173 2017-04-01).
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]