Süleymaniyemoskén

	Süleymaniyemoskén; Moské
Religion	islam
Läge
Land	Turkiet
Administrativ enhet	İstanbul och Fatih
Byggnadsspecifikationer
Arkitekt	Mimar Sinan
Stil	Ottomansk arkitektur
Uppförd	1550
Uppkallad efter	Süleyman I
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Süleymaniyemoskén (på turkiska Süleymaniye Camii) är en moské i Istanbul uppförd 1550–1557 efter ritningar av den osmanske arkitekten Mimar Sinan på order av sultan Süleyman I. Det är den största moskén i Istanbul och ett välkänt turistmål.

Süleyman I påbörjade år 1550 byggandet av moskén. Han upplät en rymlig plats norr om den gamla seraljen och ställde till byggmästarens förfogande flera gamla kyrkor och diverse antikt material.^[3] Förgården blev rikt utsmyckad, särskilt genom en persisk praktportal i moskéns huvudaxel vid den fjärde av dess flyglar. Vid förgårdens hörn reser sig de fyra minareterna. Den treskeppiga huvudbyggnaden kröns av en väldig, av fyra kvadratiska pelare uppburen kupol som är fem meter högre än den motsvarande på Hagia Sofia.^[3]

Alla väggar och pelare i moskéns inre är panelade med brokig marmor, och fondväggen med mihraben är utsmyckad med persiska fajansplattor. De nio fönstren på denna vägg målades av den mest berömda dåtida glasmålaren, Serkosh Ibrahim.^[3]

Bilder

Moskén sedd från Gyllene hornet
Moskéns gård.
Kupolen.
Planritning över moskén från 1912.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Süleymaniye Mosque, 30 december 2014.

Noter

^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}
^ archINFORM, läst: 30 juli 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”250 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/3/0272.html. Läst 19 augusti 2021.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Süleymaniyemoskén.
Bilder & media

[d4bd87b862b12d99d26e86472d44f26858dee639-1] ämtat från: franskspråkiga Wikipedia.^{[källa från Wikidata]}

[bf2de1ecdd9f1e29589dae68b577d20b6208fbeb-2] archINFORM, läst: 30 juli 2018.^{[källa från Wikidata]}

[:0-3] [a b c] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”250 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/3/0272.html. Läst 19 augusti 2021.

[1]

[2]

[3]