Gul sötväppling

	Gul sötväppling
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Ärtordningen; Fabales
Familj	Ärtväxter; Fabaceae
Underfamilj	Faboideae
Tribus	Trifolieae
Släkte	Sötväpplingssläktet; Melilotus
Art	Gul sötväppling; M. officinalis
Vetenskapligt namn
	§ Melilotus officinalis
Auktor	Lam., 1778

Gul sötväppling (Melilotus officinalis) är en ett- till tvåårig art i familjen ärtväxter. Den blir 30 till 150 cm hög och blommar från juli till september med gula små blommor i långa smala klasar som utgår från bladvecken. Stjälkarna är höga, kantiga, kala och har ett antal förgreningar. Bladen är små och tretaliga och tandade. Fröbaljan blir tre till fem mm tjock, är kal, gulbrun och tvärrynkad.

Gul sötväppling är ganska sällsynt i Norden, men trivs på öppen näringsrik grusmark exempelvis vid vägkanter, tippar och ruderatmark.

Gul sötväppling är en mycket bra biväxt på nektar och bra på pollen, 3-2 i de betyg den får som dragväxt.

Medicinsk användning

Växten innehåller cumarin, en blodförtunnande substans som används för att förebygga blodproppar.

Inom alternativmedicinen används växtens blad främst för sina påstått antinflammatoriska, avsvällande och cirkulationsförbättrande egenskaper, vilka "ökar ven- och lymfflödet".^[1]

Referenser

Noter

^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

Källor

Den nya nordiska floran ISBN 91-46-17584-9
Den virtuella floran - Gul sötväppling
Gul sötväppling i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
IPNI • International Plant Names Index

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gul sötväppling.
Bilder & media

[1] Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

[1]