Hoppa till innehållet

Söderköpings stad

(Omdirigerad från Söderköpings rådhusrätt)
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Söderköpings stad. För orten se Söderköping, för dagens kommun, se Söderköpings kommun.
Söderköpings stad
Före detta kommun
Söderköpings rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
Kommun, nuSöderköpings kommun
CentralortSöderköping
Inrättad1250
Upphörd31 december 1970
Uppgått iSöderköpings kommun
Befolkning, areal
Areal152 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°28′49″N 16°19′10″Ö / 58.480202777778°N 16.319363888889°Ö / 58.480202777778; 16.319363888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagHammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsagas tingslag (–)
DomkretsSöderköpings rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod0582
Redigera Wikidata

Söderköpings stad var en stad och kommun i Östergötlands län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Staden anlades i början av 1200-talet efter en fastställd stadsplan och hela medeltidsstaden var utbyggd cirka 1250. Söderköpings urgamla stadsprivilegier bekräftas 1513 vilken sedan sker åtskilliga gånger.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Drothems landskommun och Skönberga landskommun.

Staden gick 1 januari 1971 upp i den nybildade Söderköpings kommun.[1]

Judiciell tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1 januari 1947, då den lades under landsrätt i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga och domsagans tingslag.[2].

Kyrklig tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Söderköpings församling, vilken namnändrades 1953 till S:t Laurentii församling.[3] 1 januari 1952 tillkom församlingarna Drothem och Skönberga.

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0506[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.

Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för staden av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1975.

Söderköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 151,93 km², varav 150,00 km² land.[5]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Söderköpings stad fanns tätorten Söderköping, som hade 3 648 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 66,9 procent.[6]

Mandatfördelning i Söderköpings stad 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårSCFRFPLPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19198610
8610
2467,7
21
19208610
8610
2431,4
21
1922888
888
2441,7
22
192681411
81411
2447,2
22
19308448
8448
2451,3
22
1934978
978
2453,6
22
19381248
1248
2460,1
22
19421248
1248
2468,7
21
19461158
1158
2469,7
22
195015558
15558
3380,0
32
195415459
15459
3378,0
30
1958145410
145410
3381,3
30
196215648
15648
3382,1
29
1966146418
14648
3385,7
267
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.