Ängssyra

	Ängssyra
	; Tavla 359 i Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora 1. Jordstam, bladrosett, stjälkbas; 2. Hanblomställning; 3. Honblomställning; 4. Fruktställning; 5. Hanblomma, förstoring × 5; 6. Honblomma, förstoring × 15; 7. Kalken kort före fruktens mognad,; förstoring × 5; 8. Nöten, ituskuren, förstoring × 5;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen; Caryophyllales
Familj	Slideväxter; Polygonaceae
Släkte	Skräppor; Rumex
Art	Ängssyra; R. acetosa
Vetenskapligt namn
	§ Rumex acetosa
Auktor	L.
	Omogna frukter

Ängssyra (Rumex acetosa) L. (även kallad röd ängssyra) är en flerårig ört i familjen slideväxter.

Beskrivning

Ängssyra i Padjelanta nationalpark, 830 m ö.h.

Ängssyra känns igen på sina pillika blad och enkönade blommor.

Den är jämfört med de flesta skräppor lågväxande, vanligen ej högre än 50 – 70 cm. Stjälken och bladen är mjuka.

Ängssyran är tvåbyggare, med han- och honblommor på skilda växtindivider. Hanblomman har 6 ståndare; honblomman 3 pistiller.

Synonymer

Acetosa agrestis Raf., 1838
Acetosa amplexicaulis Raf., 1838
Acetosa angustata Raf., 1838
Acetosa bidentula Raf.1838
Acetosa fontanopaludosa (Kalela) Holub
Acetosa hastifolia Schur, 1866
Acetosa hastulata Raf., 1838
Acetosa magna Gilib., 1792 nom. inval.
Acetosa officinalis Gueldenst. ex Ledeb., 1850
Acetosa olitoria Raf., 1838
Acetosa pratensis Mill., 1734
Acetosa pratensis Garsault, 1764 nom. invalid
Acetosa pratensis subsp. fontanopaludosa
(Kalela) Tzvelev, 2000
Acetosa subalpina Schur, 1866
Exochorda davidiana Baill., 1869
Lapathum acetosa Scop., 1771
Lapathum pratense Lam., 1779
Nuttallia cerasiformis Torr. & A.Gray, 1839
Nuttallia cerasiformis Hook. & Arn., 1839
Nuttallia davidiana (Baill.) Baill., 1875
Osmaronia bracteosa Greene, 1905
Osmaronia cerasiformis
(Torr. & A.Gray ex Hook. & Arn.) Greene, 1891
Osmaronia demissa Greene, 1905
Osmaronia laurina Greene, 1905
Osmaronia obtusa Greene, 1905
Osmaronia padiformis Greene, 1905
Rumex acetosa subsp. biformis
(Lange) Valdés Berm. & Castrov., 1977
Rumex acetosa subsp. biformis
(Lange) Castrov. & Valdés, 1976 (unsatisfactory form of publication)
Rumex acetosa subsp. fontanopaludosus (Kalela) Hyl.
Rumex acetosa var. fontanopaludosus (Kalela) Hyl., 1966
Rumex acetosa L. subsp. pratensis (Wallr.) A.Blytt & O.C.Dahl
Rumex acetosa subsp. pratensis
(Mill.) A.Blytt & O.C.Dahl, 1903
Rumex acetosa L. subsp. serpentinicola (Rune) Nordh. (subsp. acetosa var. serpentinicola)
Rumex alpestris Jacq.
Rumex alpestris subsp. lapponicus (Hiitonen) Jalas, 1977
Rumex arifolius L.f. (subsp. lapponicus)
Rumex biformis Lange
Rumex biformis Menyh., 1877) nom. illeg.
Rumex fontanopaludosus Kalela, 1940
Rumex haematinus Kihlm., 1900 (subsp. acetosa)

Underarter och varieteter

Det finns några underarter, varieteter av ängssyra och svenska synonymer:

Rumex acetosa L. subsp. acetosa vanlig ängssyra Kromosomtal 2n = 14
- Rumex acetosa subsp. acetosa var. serpentinicola Rune smal ängssyra. Finns bara på serpentinberg i fjällen.
Rumex acetosa subsp. lapponicus Hiitonen, 1933 lappsyra
Rumex acetosa subsp. alpestris Á Löve, 1944
Rumex acetosa subsp. pseudoxyria Tolm.
Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus (Fingerh.) Čelak., 1886
Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus (Fingerh.) Hayek, 1908

Habitat

Ängssyra är allmän över hela Norden, högt upp i fjällen.

I Jotunheimen upp till 1 880 m ö h.

Ej ursprunglig i Nordamerika.

Utbredningskartor

Norden [1]
Norra halvklotet [2]
- Gränslinjer inlagda för arterna Rumex acetosa subsp. acetosa och Rumex acetosa subsp. thyrsiflorus

Etymologi

Rumex är romarnas namn på växten syra.
Artepitetet acetosa kommer från latin acetosus = sur, syrlig med syftning på bladens smak.

Användning

Ängssyran har använts och odlats troligen i tusentals år, men i Skandinavien dokumenterats först på 1600-talet.^[1]

Mat

Växten har varit viktig inom den samiska matkulturen^[1], och har använts för att syra mjölk, vilket gör den mer hållbar. Dess blad kan användas puréade i soppor och redningar eller hela i sallader. Bladen har ätits av barn som vallade eller vaktade boskap, både som ett slags godis och som tillskott till den övriga dieten.^[1] Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är mildast. De vildväxande varianterna har en skarpare smak, på grund av den högre halten av oxalsyra. Denna höga oxalsyrehalt skyddar växten mot sniglar och snäckor. Oxalsyra är giftigt - små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.

Ängssyrans rot och frukter kan vara ingredienser i nödbröd.^[3]

Folkmedicin

Krossade blad från ängssyra kan användas på sår.^[4]

Växtfärgning

Roten kan användas för växtfärgning, och ger en gul färg.

Externa länkar

Den virtuella floran
Ängssyra i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Ängssyra.
Bilder & media

Källor

^ [a b c] Svanberg, Ingvar (2012-12-09). ”The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden” (på engelska). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81 (4): sid. 317–327. doi:10.5586/asbp.2012.039. ISSN 2083-9480. https://pbsociety.org.pl/journals/index.php/asbp/article/view/asbp.2012.039. Läst 11 november 2018.

[svanberg2012-1] [a b c] Svanberg, Ingvar (2012-12-09). ”The use of wild plants as food in pre-industrial Sweden” (på engelska). Acta Societatis Botanicorum Poloniae 81 (4): sid. 317–327. doi:10.5586/asbp.2012.039. ISSN 2083-9480. https://pbsociety.org.pl/journals/index.php/asbp/article/view/asbp.2012.039. Läst 11 november 2018.

[1]