Henrika Ringbom

Henrika Ringbom
	Henrika Ringbom
Född	20 oktober 1962 (62 år); Helsingfors
Medborgare i	Finland
Sysselsättning	Översättare, poet
Utmärkelser
	Längmanska kulturfondens Finlandspris (1999); Årets översättning (2015); Karl Vennbergs pris (2017)
	Redigera Wikidata

Henrika Sofia Ringbom, född 20 oktober 1962 i Helsingfors, är en finlandssvensk författare, översättare och journalist, dotter till Lars-Peter Ringbom.

Ringbom var verksam som journalist vid tidningen Ny Tid och redaktör för kulturtidskriften Klo innan hon 1988 publicerade sin första diktsamling. Sedan dess har hon utgivit flera diktsamlingar och två romaner samt varit redaktör för flera samlingar av finlandssvensk poesi. Hon har även översatt finsk poesi till svenska.

Hon har prisats för sitt författarskap av Längmanska kulturfonden och flerfaldigt av Svenska litteratursällskapet i Finland. Diktsamlingen Öar i ett hav som strömmar blev nominerad till Runebergspriset 2014.^[3]

Priser och utmärkelser

1999 – Längmanska kulturfonden
2015 – Årets översättning^[4]
2017 – Karl Vennbergs pris
2021 – Sigtunastiftelsens författarstipendium

Verk

Diktsamlingar

Båge, 1988
Det jag har, 1990
Det finns ingen annanstans, 1994
Den vita vinthunden, 2001
Öar i ett hav som strömmar, 2013
En röst finns bara när någon hör den, 2020

Romaner

Martina Dagers längtan, 1998
Sonjas berättelse, 2005

Antologier

Rudan, vanten och gangstern: Essäer om samtida finlandssvensk litteratur, 1995
Leva skrivande: Finlandssvenska författare samtalar, 1998
Men det var hennes kläder: Nedslag i den samtida svenskspråkiga kvinnolitteraturen, 2002
Elden leende, 2016
Av ljuset för ljuset : brev från en lycklig tid, 2022

Översättningar (urval)

Douglas Adams och John Lloyd: Varför finns Vetil? (engelska: The Meaning of Liff) (tillsammans med Peter Mickwitz och Mårten Westö), 1999
Markku Paasonen: Sånger om sjunkna städer, 2006
Mirkka Rekola: En gynnsam plats för hjärtat, 2011

Källor

Noter

^ läs online, www.langmanska.se .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, samfundetdenio.se .^{[källa från Wikidata]}
^ ”Runeberg-palkinto Hannu Raittilan teokselle Terminaali”. Uusimaa. 5 februari 2014. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191358/http://www.uusimaa.fi/artikkeli/278430-runeberg-palkinto-hannu-raittilan-teokselle-terminaali. Läst 1 maj 2015.
^ Swedenmark, John (8 september 2016). ”Årets översättning 2015: Intervju med Henrika Ringbom”. Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161010171240/http://oversattarsektionen.se/2016/09/arets-oversattning-2015-intervju-med-henrika-ringbom. Läst 10 oktober 2016.

Uppslagsverk

Ringbom, Henrika i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
”Henrika Ringbom”. Schildts & Söderströms. Arkiverad från originalet den 15 april 2014. https://web.archive.org/web/20140415170421/http://www.sets.fi/forfattare/henrika-ringbom/. Läst 1 maj 2015.

[cade7180595b08e0610146a997fcc0b86da63658-1] äs online, www.langmanska.se .^{[källa från Wikidata]}

[d49fcf9dd600417ef54988177deb0588f904ad87-2] äs online, samfundetdenio.se .^{[källa från Wikidata]}

[3] ”Runeberg-palkinto Hannu Raittilan teokselle Terminaali”. Uusimaa. 5 februari 2014. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191358/http://www.uusimaa.fi/artikkeli/278430-runeberg-palkinto-hannu-raittilan-teokselle-terminaali. Läst 1 maj 2015.

[4] Swedenmark, John (8 september 2016). ”Årets översättning 2015: Intervju med Henrika Ringbom”. Översättarsektionen i Sveriges Författarförbund. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161010171240/http://oversattarsektionen.se/2016/09/arets-oversattning-2015-intervju-med-henrika-ringbom. Läst 10 oktober 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]