Hoppa till innehållet

Rimataralorikit

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Rimitaralorikit)
Rimataralorikit
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljÖstpapegojor
Psittaculidae
SläkteVini
ArtRimataralorikit
V. kuhlii
Vetenskapligt namn
§ Vini kuhlii
Auktor(Vigors, 1824)
Synonymer
Rimitaralorikit
Litografi av Edward Lear
Litografi av Edward Lear

Rimataralorikit[2] (Vini kuhlii) är en fågel i familjen östpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Rimataralorikiten är en 18 cm lång, snabbflygande papegoja med spetsig stjärt. Fjäderdräkten är mestadels grön ovan, med karmosinröda kinder och undersida. På unga fåglar ses en mörk, purpurfärgad fläck på nacken. Näbben är orangeröd och fötterna mer matt orange. Lätet är ett hård skri.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer naturligt enbart på ön Rimatara i norra Lineöarna. Fossila fynd och muntlig tradition tyder på att den tidigare fanns på åtminstone fem av öarna i ögruppen. I april 2007 infördes även 27 fåglar till ön Atiu i Cooköarna från Rimatara. Den återfinns också på öarna Kiritimati, Tabuaeran och Teraina i Kiribati dit de införts av polynesier. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Rimataralorikiten har ett mycket begränsat utbredningsområde på endast två mycket små öar. Det största hotet är predation från svartråtta som ännu inte etablerats på öarna. IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad. Beståndet anses dock vara stabilt. Världspopulationen uppskattas till 800 vuxna individer.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen Heinrich Kuhl (1797-1821).[4]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Vini kuhlii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]