Luzonskuggsnappare
| Luzonskuggsnappare Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
| Släkte | Vauriella |
| Art | Luzonskuggsnappare V. insignis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vauriella insignis | |
| Auktor | Ogilvie-Grant, 1895 |
| Synonymer | |
| |
Luzonskuggsnappare[2] (Vauriella insignis) är en utrotningshotad fågel i familjen flugsnappare.[3] Den förekommer i bergsskogar på filippinska ön Luzon. Arten är fåtalig och minskar i antal. IUCN kategoriserar den som sårbar.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Luzonskuggsnappare är en stor (19 cm) och praktfullt tecknad flugsnappare. Den är olivbrun på huvud och ovansida, med rostkantade ving- och stjärtpennor. På huvudet syns ett tydligt vitt ögonbrynsstreck. Även strupen är vit, inramat på sidorna och nertill av mörkt rostbrunt. Flankerna är orangefärgade och buken vit, liksom undre stjärttäckarna. Gråhalsad trast är faktiskt ytligt lik men är ljusare med gråare huvud, saknar bröstbandet och har helt annorlunda beteende. Lätet är dåligt känt men den tros yttra tunna och ljusa fraser.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln återfinns i bergsskogar på norra Luzon i norra Filippinerna.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Arten har tidigare först till släktet Rhinomyias, men genetiska studier visar att den förvånande nog står närmare kortvingarna i Brachypteryx och näktergalarna i Larvivora.[4][5] Numera förs den tillsammans med ytterligare tre före detta Rhinomyias-flugsnappare till släktet Vauriella.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Luzonskuggsnappare hittas i undervegetation i bergs- eller mosskogar huvudsakligen över 1500 meters höjd, men även ner till 950 meter. Den verkar föredra täta och skuggiga platser i områden som domineras av ek. Dock har den även påträffats i skog med relativt lite undervegetation och i ungskog i områden intill ursprunglig ekskog.[1]
Status
[redigera | redigera wikitext]Luzonskuggsnappare har ett litet och naturligt fragmenterat utbredningsområde, men minskar dessutom kraftigt i antal till följd av skogsavverkning. Den anses hotad av internationella naturvårdsunionen IUCN som placerar den i hotkategorin sårbar. Världspopulationen uppskattas till färre än 10 000 vuxna individer.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga släktesnamn Vauriella är diminutiv av Charles Vaurie (1906–1975), en amerikansk ornitolog och systematiker.[6]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] BirdLife International 2016 Vauriella insignis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Vauriella insignis.
Wikimedia Commons har media som rör Vauriella insignis'’.- Läten på xeno-canto.org
|