Hoppa till innehållet

Bismarckgökduva

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Reinwardtoena browni)
Bismarckgökduva
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteReinwardtoena
ArtBismarckgökduva
R. browni
Vetenskapligt namn
§ Reinwardtoena browni
Auktor(Sclater, 1877)

Bismarckgökduva[2] (Reinwardtoena browni) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Bismarckgökduvan är en rätt stor (46 cm) duva med silvergrått på nacke, hjässa och panna, övergående i vitaktigt på huvud och undersida. Även undre stjärttäckarna och flankerna är silvergrå. Manteln, vingarna och stjärten är svartaktiga, den senare med gråmönstrade yttre stjärtpennor. Det gula eller röda ögat omges av en röd hudflik. Benen är mörkröda, näbben gråaktig eller brun med rött längst in. Arten är lik långstjärtad gökduva, men är svartare på mantel och stjärt.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Amiralitetsöarna och Bismarckarkipelagen i Papua Nya Guinea.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Bismarckgökduva har en liten världspopulation bestående av uppskattningsvis endast 10 000–20 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad.[1]

Bismarckgökduvans vetenskapliga artnamn browni hedrar den skotske missionären George Brown (1835–1917), släktesnamnet Caspar Georg Carl Reinwardt (1773-1854), holländsk naturforskare och samlare verksam i Ostindien 1817–1822.[4]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Reinwardtoena browni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]