Kvassia
| Quassia amara | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Kinesträdordningen Sapindales |
| Familj | Bittervedsväxter Simaroubaceae |
| Släkte | Quassia |
| Art | Quassia amara |
| Vetenskapligt namn | |
| § Quassia amara | |
| Auktor | Linné |
| Synonymer | |
|
Quassia officinalis Rich. Quassia crocea Vahl Quassia amara var. paniculata Engl. Quassia amara f. paniculata (Engl.) Cronq. Quassia amara var. grandiflora Hemsl. Quassia alatifolia Stokes | |
Kvassia (Quassia amara[1]) är en bittervedsväxtart som beskrevs av Carl von Linné. Quassia amara ingår i släktet Quassia och familjen bittervedsväxter.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2] Denna buske är hemmahörande i norra Sydamerika och Mellanamerika. Veden innehåller det beska ämnet kvassin som länge använts som läkemedel.[4]
Ämnet bildar i rent tillstånd färglösa, i vatten och alkohol lösliga kristaller.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Kvassia, som är ett bitterämne, har traditionellt fått medicinsk användning, då lavemang med tillsats med kvassia dödar den i ändtarmen levande springmasken.[5] Kvassia har även använts som insektsbekämpningsmedel, särskilt bladlöss.[6]
Idag används kvassia inom alternativmedicinen som medel för ökad salivutsöndring, malariamedel, mjältstimulans samt för hämmande av parasiter, amöba och springmask.[7]
Namnet kvassiaved används för ved av den närstående västindiska arten Picrasma excelsum, som är billigare.[4] Ibland kallas även produkter av denna art bara för kvassia.[8]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Uppkallad efter surinamesen och slaven Graman Quassi (1692-1787). Denne upptäckte växtens läkekraft och en svensk i Surinam skickade bitar till Linné, som 1761 gav trädet namnet Quassia amara.[9]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ L., 1762 In: Sp. Pl. ed. II. 553
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (5 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16839037. Läst 26 maj 2014.
- ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 21 januari 2019.
- ^ [a b] Linnell, Tore G.; Hylander Nils, Hahnewald Edgar (1991). Nyttoväxter i färg. Färgserien, 99-0106281-0 (8. uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 7155352. ISBN 91-1-895322-0 (inb.)
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ Folkkalendern 1928, sid. 65.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820151855/http://naturprodukter.se/visa_produkt.asp?t=Kvassia+50+ml&id=587&lang=sv. Läst 1 januari 2012.
- ^ ”Kvassia, Picrasma excelsa”. Awa-health. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525180303/http://awa-health.se/product.php?cPath=47&products_id=460. Läst 1 januari 2012.
- ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376. Sid. 173.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Quassia amara.
Wikispecies har information om Quassia amara.
|