Galápagospetrell

	Galápagospetrell; Status i världen: Akut hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Stormfåglar; Procellariiformes
Familj	Liror; Procellariidae
Släkte	Pterodroma
Art	Galápagospetrell; P. phaeopygia
Vetenskapligt namn
	§ Pterodroma phaeopygia
Auktor	(Salvin, 1876)
Utbredning
Synonymer
	Galapagospetrell;

Galápagospetrell^[2] (Pterodroma phaeopygia) är en utrotningshotad fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar.^[3] Den häckar endast i Galápagosöarna, men observeras utanför häckningstid i ett vidare område från västra Mexiko till norra Peru.

Utseende

Galápagospetrellen är en stor och långvingad petrell, med en kroppslängd på 43 cemtimeter. Den har varierande mängder med svarta markeringar på vita pannan, men är i övrigt mycket lik hawaiipetrellen (P. sandwichensis), så pass att de inte med säkerhet kan skiljas åt till havs. I genomsnitt har gal+apagospetrellen längre vingar, tarser och näbb.^[1]

Läten

Från galápagospetrellen hörs ett tre- eller fyrstavigt "(kee-kee)-kee-kee-koo", med sista tonen utdragen.^[4]

Utbredning och systematik

Arten häckar enbart i Galápagosöarna, på öarna Santa Cruz, Floreana, Santiago, San Cristóbal, Isabela och möjligen fler öar.^[1] Utanför häckningsperioden förekommer den pelagiskt i ett område som sträcker sig från Clipperton Island till norra Peru.^[3] Tillfälligt har den påträffats i Panama och Filippinerna.^[1] Den har tidigare behandlats som underart till hawaiipetrellen (P. sandwichensis), längre tillbaka även karibpetrellen (P. hastata).^[4]

Ekologi

Galápagospetrellen häckar i fuktiga höglänta områden mellan 300 och 900 meters höjd, i bohålor, i kratrar, lavatunnlar och på sluttningar, oftast nära växter av släktet Miconia.^[5]^[6]^[7] Den livnär sig huvudsakligen av bläckfisk, fisk och skaldjur.^[8]

Status och hot

Arten har en liten population på endast 10 000–20 000 individer och har minskat mycket kraftigt i antal, i alla fall till 1980-talet, till följd av predation från invasiva arter och habitatförstörelse.^[1] Sedan dess verkar takten ha avtagit.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar ändå arten som akut hotad.^[1]

Noter

^ [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Pterodroma phaeopygia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Galapagos Petrel (Pterodroma phaeopygia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52538 18 februari 2020).
^ Baker, A. R. 1980. Breeding distribution and population size of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia at Sta Cruz Island, Galápagos. Annual Report - Charles Darwin Research Station 1980: 72-74.
^ Cruz, J. B.; Cruz, F. 1987. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia in the Galápagos Islands, Ecuador. Biological Conservation 42: 303-311.
^ Cruz, J. B.; Cruz, F. 1996. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia of the Galápagos Islands, 1982-1991. Bird Conservation International 6: 23-32.
^ Castro, I.; Phillips, A. 1996. A guide to the birds of the Galápagos Islands. A&C Black, London.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör galápagospetrell.
Bilder & media
Wikispecies har information om Pterodroma phaeopygia.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e f g] Birdlife International 2012 Pterodroma phaeopygia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[hbw-4] [a b] Carboneras, C., Jutglar, F. & Kirwan, G.M. (2020). Galapagos Petrel (Pterodroma phaeopygia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52538 18 februari 2020).

[5] Baker, A. R. 1980. Breeding distribution and population size of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia at Sta Cruz Island, Galápagos. Annual Report - Charles Darwin Research Station 1980: 72-74.

[6] Cruz, J. B.; Cruz, F. 1987. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia in the Galápagos Islands, Ecuador. Biological Conservation 42: 303-311.

[7] Cruz, J. B.; Cruz, F. 1996. Conservation of the Dark-rumped Petrel Pterodroma phaeopygia of the Galápagos Islands, 1982-1991. Bird Conservation International 6: 23-32.

[8] Castro, I.; Phillips, A. 1996. A guide to the birds of the Galápagos Islands. A&C Black, London.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]