Bronspygmétyrann

	Bronspygmétyrann; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Tyranner; Tyrannidae
Släkte	Pseudotriccus
Art	Bronspygmétyrann; P. pelzelni
Vetenskapligt namn
	§ Pseudotriccus pelzelni
Auktor	Taczanowski & Berlepsch, 1885
Utbredning
Synonymer
	Bronsdvärgtyrann

Bronspygmétyrann^[2] (Pseudotriccus pelzelni) är en fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Bronspygmétyrannen är en mycket liten och knubbig tyrann med anspråkslös fjäderdräkt som i sämre ljus ser enfärgat brunaktig ut. I bra ljus syns mörkare olivgrön ovansida, matt gulbrunt bröst och gulaktig buk.

Utbredning och systematik

Bronspygmétyrann delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

annectens/berlepschi-gruppen
- Pseudotriccus pelzelni berlepschi – förekommer i bergen i östra Panama och angränsande nordvästra Colombia
- Pseudotriccus pelzelni annectens – förekommer i Anderna i sydvästra Colombia och nordvästra Ecuador (södra till El Oro)
pelzelni-gruppen
- Pseudotriccus pelzelni pelzelni – förekommer i östra Colombia (Meta) och östra Ecuador (Napo-Pastaza)
- Pseudotriccus pelzelni peruvianus – förekommer i Anderna i östra Peru (San Martín till Cusco)

Familjetillhörighet

Arten placeras traditionellt i familjen tyranner.^[3]^[4] DNA-studier visar dock att Tyrannidae består av fem klader som skildes åt redan under oligocen,^[5] pekar på att de skildes åt redan under oligocen, varför vissa auktoriteter^[6] behandlar dem som egna familjer. Bronspygmétyrannen med släktingar placeras då i Pipromorphidae.

Levnadssätt

Bronspygmétyrannen hittas i undervegetation i bergsskogar på mellan 700 och 2000 meters höjd, vanligtvis lägre än närbesläktade arten rödhuvad pygmétyrann. Där ses den sitta ensam och tystlåtet, varifrån den gör utfall för att fånga insekter. Arten upptäcks ofta på ljud från näbben och från vingslagen.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen en halv miljon vuxna till fem miljoner vuxna individer.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar August Pelzel Edler von Pelzeln (1825-1891), österrikisk ornitolog och samlare.^[7]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2022 Pseudotriccus pelzelni . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Ohlson, J.I., M. Irestedt, P.G.P. Ericson, and J. Fjeldså (2013), Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes), Zootaxa 3613, 1-35.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör bronspygmétyrann.
Bilder & media
Wikispecies har information om Pseudotriccus pelzelni.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2022 Pseudotriccus pelzelni . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[IOC-4] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[5] Ohlson, J.I., M. Irestedt, P.G.P. Ericson, and J. Fjeldså (2013), Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes), Zootaxa 3613, 1-35.

[H&M-6] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]