Hoppa till innehållet

Fijipetrell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pseudobulweria macgillivrayi)
Fijipetrell
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePseudobulweria
ArtFijipetrell
P. macgillivrayi
Vetenskapligt namn
§ Pseudobulweria macgillivrayi
AuktorGray, 1860
Synonymer
  • Pterodroma macgillivrayi (Gray, 1860)

Fijipetrell[2] (Pseudobulweria macgillivrayi) är en mycket sällsynt havsfågel i familjen liror.[3] Arten har enbart observerats i närheten av Gau IslandFiji och länge ansågs den vara utdöd.

Arten beskrivs som 30 centimeter lång med mörk chokladbrun fjäderdräkt, möjligen mörkare i ansiktet. Den har mörk iris och näbb, ljusblå partier på fötterna.

Utbredning och historik

[redigera | redigera wikitext]

Arten var först endast känd genom ett exemplar av en subadult individ funnen 1855Gau Island, Fiji av en naturvetare som reste med HMS Herald och som tog med detta specimen till British Museum i London. Länge trodde man att arten var utdöd tills 1983 då den observerades igen. I april 1984 fångades och senare släpptes en adult individ på Gau Island som då fotograferades. 1985 observerades en nyligen flygg unge på ön.[1]

I modern tid har arten observerats 21 gånger på Gau Island, de flesta fynd från ungfåglar som landat på hustak i byarna Nawaikama, Levukaigua och Nukuloa, varav många har dött. Fyra av dessa har resulterat i specimen. Arten tros häcka bland de stora antal halsbandspetreller (Pterodroma brevipes) som häckar i otillgängliga skogsområden på ön, där det idag finns mer än 70 km² lämplig skogsbiotop för häckning.[1]

Den enda bekräftade observationen till havs var utanför Gau i maj och oktober 2009, med som mest tre individer tillsammans.[4] Helmörka Pseudobulweria-petreller har observerats i Bismarcksjön, men det är fortfarande oklart om dessa är fijipetreller.[5][6][7]

Fijipetrellen och människan

[redigera | redigera wikitext]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten bedöms som akut hotad (CR) av CITES och IUCN eftersom de få observationer som gjorts av arten indikerar att populationen är mycket liten och att den har ett litet häckningsområde. Arten bedöms vara hotad av introducerade råttor men även av katter och grisar som äter deras ägg och ungar. De är skyddade enligt Fijis lagar och man hoppas med hjälp av detta att beståndet ska öka.[1]

Arten är avbildad på en av Fijis sedlar.

Det vetenskapliga artepitetet macgillivrayi har den fått efter den skotske naturalisten John MacGillivray.[8][9]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2013 Pseudobulweria macgillivrayi Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Shirihai, H.; Pym, T.; Kretzschmar, J.; Moce, K.; Taukei, A.; Watling, D. 2009. First observations of Fiji Petrel Pseudobulweria macgillivrayi at sea: off Gau Island, Fiji, in May 2009. Bulletin of the British Ornithologists' Club 129(3): 129-148.
  5. ^ Shirihai, H. 2004. Voyage of discovery. Birdwatch 243: 36-39.
  6. ^ Flood, R. L.; Wilson, A. C.; Zufelt, K. 2017. Observations of five little-known tubenoses from Melanesia in January 2017: Beck's Petrel Psuedobulweria becki, an all-dark Psuedobulweria, Magnificent Petrel Pterodroma (brevipes) magnificens , Vanuatu Petrel Pterodroma (cervicalis) occulta and Heinroth's Shearwater Puffinus heinrothi. Bull. Brit. Orn. Club 137: 226-236.
  7. ^ Bird, J. P. 2017. Observation of an all-dark Pseudobulweria petrel in the Bismarck Sea, with a review and discussion of recent records. Bull. Brit. Orn. Club 137: 272-277.
  8. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]