Hoppa till innehållet

Långstjärtad brednäbb

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Psarisomus dalhousiae)
Långstjärtad brednäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljPraktbrednäbbar
Eurylaimidae
SläktePsarisomus
Swainson, 1837
ArtLångstjärtad brednäbb
P. dalhousiae
Vetenskapligt namn
§ Psarisomus dalhousiae
Auktor(Jameson, 1835)

Långstjärtad brednäbb[2] (Psarisomus dalhousiae) är en astiatisk fågel i familjen praktbrednäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtad brednäbb är en 28 centimeter lång fågel med som namnet avslöjar en lång stjärt. Den är i huvudsak grön, med svart hjässa och gult på strupen samt en gul fläck bakom ögat. Ungfågeln har istället en grön hjässa. Lätet är ett högljutt, genomträngande piu-wieuw-wieuw-wieuw.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Långstjärtad brednäbb placeras som enda art i släktet Psarisomus. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Långstjärtad brednäbb i Kaeng Krachans nationalpark i Thailand.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Familjerna praktbrednäbbar (Eurylaimidae) och grönbrednäbbar (Calyptomenidae) behandlades tidigare som en och samma familj, Eurylaimidae, med det svenska trivialnamnet brednäbbar. Genetiska studier visar att de inte är varandras närmaste släktingar.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i en rad olika skogstyper. Den lever nästan uteslutande av ryggradslösa djur, mest insekter. Häckningsbiologin ä rätt okänd, men den har noterats häcka mellan mars och augusti i Indien och från april i Myanmar, men färska ägg funna i augusti. Arten är en stannfågel men har noterats röra sig till lägre nivåer i Himalaya vid dåligt väder.[5]

Med byggmaterial i näbben på väg mot sitt bo.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, fragmentering och insamling till fågelbursindustrin. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som relativt vanlig i stora delar av utbredningsområdet, men mer sällsynt i nordväst.[6]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christina Brown, grevinna av Dalhousie (1786-1839), skotsk växtsamlare gift med George Ramsay, 9:e earl av Dalhousie, överbefälhavare i Ostindien.[7]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Psarisomus dalhousiae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Bruce, M.D. (2018). Long-tailed Broadbill (Psarisomus dalhousiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56344 8 oktober 2018).
  6. ^ Lambert, F.; Woodcock, M. 1996. Pittas, broadbills and asities. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]