Hoppa till innehållet

Koltangara

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Porphyrospiza carbonaria)
Koltangara
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTangaror
Thraupidae
SläkteRhopospina
ArtKoltangara
R. carbonarius
Vetenskapligt namn
§ Rhopospina carbonaria
Auktor(Lafresnaye & D'Orbigny, 1837)
Utbredning
Synonymer
  • Svartbröstad sierrafink
  • Patagoniensierrafink
  • Kolfink
  • Corydospiza carbonaria
  • Porphyrospiza carbonaria
  • Phrygilus carbonarius

Koltangara[2] (Rhopospina carbonaria) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i centrala Argentina. Beståndet anses vara livskraftigt.

Koltangaran är en knubbig finkliknande tangara. Den liknar den större arten sorgtangara men har mindre böjd över näbbhalva, ordentligt med svart på undersidan och hos hanen rent gul näbb.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar i centrala Pampas i Argentina och flyttar till norra Tucumán.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Koltangaran placeras traditionellt med sierratangarorna i Phrygilus. Flera DNA-studier har dock visat att arten tillsammans med lärktangaran och sorgtangaran är mycket avlägset släkt från övriga arter i Phrygilus och närmare camposfinken (Porphyrospiza caerulescens).[6][7][8] Dessa placeras därför vanligen i ett och samma släkte, där Rhopospina har prioritet.[5][3] Andra urskiljer koltangaran och lärktangaran i egna släktet Corydospiza.[1]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra finkliknande tangaror placerades koltangara tidigare i familjen Emberizidae. Genetiska studier visar dock att den är en del av tangarorna.[9]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Koltangaran hittas i arida låglänta områden, framför allt i buskmarker i Patagonien.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Corydospiza carbonaria Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ [a b] Jaramillo, A. (2021). Carbonated Sierra Finch (Rhopospina carbonaria), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.casfin1.01.1
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Barker, F.K., K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette (2013), Going to Extremes: Contrasting Rates of Diversification in a Recent Radiation of New World Passerine Birds, Syst. Biol. 62, 298-320.
  7. ^ Klicka, J., K. Burns, and G.M. Spellman (2007), Defining a monophyletic Cardinalini: A molecular perspective, Mol. Phylogenet. Evol. 45, 1014-1032.
  8. ^ Campagna, L., K. Geale, P. Handford, D.A. Lijtmaer, P.L. Tubaro, and S.C. Lougheed (2011), A molecular phylogeny of the Sierra-Finches (Phrygilus, Passeriformes): Extreme polyphyly in a group of Andean specialists, Mol. Phylogenet. Evol. 61, 521-533.
  9. ^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]