Unified Requirements for Polar Class Ships

Unified Requirements for Polar Class Ships är ett system för isklasser för polarfartyg, som upprätthålls av International Association of Classification Societies (IACS).

Fartyg kan klassificeras i en av sju polarklasser från PC 1 (Polar Class 1) för åretruntseglats i alla polarhav till PC 7 för seglats under sommar och höst i tunn förstaårsis.

IACS polarklassregler har utarbetats för att harmonisera med de olika isklassregler som de olika klassningssällskapen tidigare utarbetat och för att komplettera International Code for Ships Operating in Polar Waters ("Polar Code", "polarkoden") som antogs 2014 av International Maritime Organization (IMO). Denna reglerar vissa aspekter på sjöfart i polarområdena, särskilt beträffande navigering och fartygskonstruktion.

Bakgrund

Utarbetandet av polarklassreglerna påbörjades på 1990-talet. De första polarklassreglerna fastställdes 2007.

Före fastställandet av de enhetliga reglerna hade varje klassningssällskap en egen uppsättning isklassregler, från reglerna för Finsk-svensk isklass för förstaårsis i Östersjön till skilda regelsystem för polarisbrytare. Vid utarbetandet av polarklassreglerna överenskoms att den högsta polarklassen PC 1 skulle medge seglats överallt i arktiska hav under hela året, medan den lägsta polarklassen PC 7 sattes på samma nivå som Finsk-svensk isklass IA.^[1]

Polarklasser

Polarklass	Beskrivning av isförhållanden (baserad på WMO:s havsisnomenklatur )
PC 1	Åretruntdrift i alla polarvatten
PC 2	Åretruntdrift i måttliga isförhållanden med flera år gammal is
PC 3	Åretruntdrift i andraårsis som kan innehålla flera år gammal is
PC 4	Åretruntdrift i tjock förstaårsis som kan innehålla element av gammal is
PC 5	Åretruntdrift i mellantjock förstaårsis som kan innehålla element av gammal is
PC 6	Sommar- och höstdrift i mellantjock förstaårsis som kan innehålla element av gammal is
PC 7	Sommar- och höstdrift i tunn förstaårsis, vilken kan innehålla element av gammal is

Polarklassade fartyg, i drift eller planerade, i urval

IACS polarklassregler gäller för fartyg som kontrakterats för byggande från och med den 1 juli 2007. Äldre fartyg kan ha en likvärdig eller högre standard för gång i is, men de har inte formellt en polarklass. Ryska fartyg och isbrytare är heller inte klassificerade efter IACS polarklassregler, utan efter regler som fastställs av Russian Maritime Register of Shipping, vilket upprätthåller sitt eget, parallella isklassningssystem.

PC 7 BAP Carrasco (2017)
PC 6 Borrningsfartyget Stena Ice MAX (skrov: PC 4, 2012), kryssningsfartyget Hondius (2019)
PC 5 S.A. Agulhas II (2012), R/V Sikuliaq (2014), Antártica I (2022), kryssningsfartygen SH Minerva och SH Vega (2021, 2022)
PC 4 Bulktankern Nunavik (2014), Isbytaren Polaris (2017),^[2] RRS Sir David Attenborough (2019)
PC 3 Bulklastfartygen Audax och Pugnax (2016), R/V Kronprins Haakon (2018), M/V Xue Long 2 (2019), R/V Nuyina (2020)
PC 2 Kryssningsfartyget M/S Commandant Charcot (2021),^[3] isbrytaren CCGS John G. Diefenbaker (2022)^[4]^[5]
PC 1

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 28 augusti 2018.

Noter

^ ”Yoshinori Miura, Det Noske Veritas Head of Class Operations Japan, DNV rules for ice/arctic class i bildpresentationen Overview of challenges and rules for ships navigation i Arctic waters den 28 februari 2013”. Arkiverad från originalet den 7 september 2018. https://web.archive.org/web/20180907032303/http://www.nccj.or.jp/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/Overview-of-rules-and-challenges-for-ships-navigating-Final.pdf. Läst 6 september 2018.
^ ”[[Aker Arctic Technology]]:s lista över isbrytare i drift 2016”. Arkiverad från originalet den 6 september 2018. https://web.archive.org/web/20180906233725/http://baltice.org/app/static/pdf/operational_icebreakers.pdf. Läst 6 september 2018.
^ Next destination North Pole. The Independent Barents Observer, 18 december 2017, läst 4 september 2018
^ LR to class versatile icebreaker for Canadian Coast Guard Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Lloyd's Register. Läst 2015-04-29.
^ Vessel report: Polar icebreaker i Marine Technology oktober 2014, sidorna 68–71

[1] ”Yoshinori Miura, Det Noske Veritas Head of Class Operations Japan, DNV rules for ice/arctic class i bildpresentationen Overview of challenges and rules for ships navigation i Arctic waters den 28 februari 2013”. Arkiverad från originalet den 7 september 2018. https://web.archive.org/web/20180907032303/http://www.nccj.or.jp/wordpress/wp-content/uploads/2013/02/Overview-of-rules-and-challenges-for-ships-navigating-Final.pdf. Läst 6 september 2018.

[2] ”[[Aker Arctic Technology]]:s lista över isbrytare i drift 2016”. Arkiverad från originalet den 6 september 2018. https://web.archive.org/web/20180906233725/http://baltice.org/app/static/pdf/operational_icebreakers.pdf. Läst 6 september 2018.

[3] Next destination North Pole. The Independent Barents Observer, 18 december 2017, läst 4 september 2018

[lr_apr2015-4] LR to class versatile icebreaker for Canadian Coast Guard Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Lloyd's Register. Läst 2015-04-29.

[marinetech2014-5] Vessel report: Polar icebreaker i Marine Technology oktober 2014, sidorna 68–71

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]