Sardinskt långöra
| Sardinskt långöra Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Plecotus |
| Art | Sardinskt långöra P. sardus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Plecotus sardus | |
| Auktor | Mucedda et al., 2002 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Sardinskt långöra[2] (Plecotus sardus) är en fladdermus i familjen läderlappar som förekommer endemisk på Sardinien. Population antogs tidigare tillhöra brunlångöra (Plecotus auritus) eller grålångöra (Plecotus austriacus) och den godkänns sedan 2002 som art.[3][1]
Denna fladdermus blir utan svans cirka 45 mm lång, har ungefär 40 mm långa underarmar och en vikt av 6,5 till 9,5 g. Även öronen är nästan 40 mm långa och de är vid framkanten sammanlänkade med varandra. Liksom andra släktmedlemmar har sardinskt långöra stora tummar, stora klor vid tummarna och en långsträckt tragus i örat. Pälsen är på ovansidan brunaktig och undersidan är ofta ljusare. Den tydligaste skillnaden mot andra släktmedlemmar finns i de genetiska egenskaperna.[4]
Pälsen på ovansidan bildas av hår som är mörkbrun från roten till efter mitten, sedan ljusbrun till vitaktig och vid spetsen åter brun. Även undersidans hår är bruna vid basen men inte lika mörk som på ovansidan och de har en vitaktig spets. Gränsen mellan den mörka ovansidan och den ljusa undersidan är tydlig. Hos sardinskt långöra förekommer en brun flygmembran, ibland med röd skugga, och cirka 2,5 mm av svansen ligger utanför svansflyghuden. Hela svansen är ungefär 51 mm lång.[5]
Arten är bara känd från Sardinien och den vilar där i grottor eller i bergssprickor i låglandet, ofta nära havet. Hittills accepterade den inga gömställen som skapades av människor. Sardinskt långöra letar i skogar efter föda.[1]
Levnadssättet antas vara lika som hos andra arter av släktet Plecotus.[4]
Sardinskt långöra hotas av intensivt skogsbruk samt av besökare i grottorna. På Sardinien förekommer en nationalpark där arten kan leva ganska ostörd. IUCN listar hela beståndet som sårbar (VU).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Pacifici, M. & Cassola, F. 2016 Plecotus sardus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 28 juli 2017.
- ^ De Jong et al.. ”Nya svenska namn på Europas fladdermöss”. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pub.epsilon.slu.se/12670/1/de_jong_et_al_151006.pdf. Läst 28 juli 2017.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Plecotus sardus
- ^ [a b] R. Edwards (2010). ”Sardinian long-eared bat”. ARKive. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170801180711/http://www.arkive.org/sardinian-long-eared-bat/plecotus-sardus/. Läst 28 juli 2017.
- ^ Mucedda et al. (2002). ”A new species of long-eared bat from Sardinia” (på engelska) (pdf). Acta Chiropterologica. sid. 121-135. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301102212/http://eprints.uniss.it/5997/1/Mucedda_M_Articolo_2002_A.pdf. Läst 28 juli 2017.
|