Hedblåvinge
| Hedblåvinge | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj | Äkta dagfjärilar Papilionoidea |
| Familj | Juvelvingar Lycaenidae |
| Underfamilj | Äkta juvelvingar Lycaeninae |
| Släkte | Plebejus |
| Art | Hedblåvinge P. idas |
| Vetenskapligt namn | |
| § Plebejus idas | |
| Auktor | Carl von Linné, 1761 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hedblåvinge (Plebejus idas) är en fjärilsart i familjen juvelvingar.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Hanen är blåviolett på vingarnas ovansida. Vingarna har en brunsvart kant och längst ut vita fransar. Honan kan vara från blå till brun med orange fläckar längs vingkanterna på ovansidan. Undersidan är hos båda könen ljusbrun med mörka och orange fläckar. Vingbredden varierar mellan 21 och 28 millimeter, på olika individer.[1]
Larven är grön-, brun- och vitrandig och blir upp till 15 millimeter lång.[2] Hedblåvinge kan vara svår att skilja från ljungblåvinge (Plebejus argus) eftersom båda har samma utbredningsområde, är lika i utseendet och dessutom kan variera i utseende.[3] Det enda säkra kännetecknet är att ljungblåvingen har en böjd tagg nederst på de främsta paret skenben, vilket hedblåvingen saknar.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Hedblåvingen finns i Europa söderut till Spanien och Grekland (dock med undantag av Storbritannien och Island), österut till Sibirien[4], Sacha[5] och Altaj, sydöst till Transkaukasus och Turkiet samt i Nordamerika från Alaska, delar av Kanada[4] samt i norra, framför allt nordvästra, USA[6]. Den finns i hela Skandinavien (utom Island) till 70° N. Enligt vissa auktoriteter förekommer den även långt norrut i fjällkedjan.[4]
Arten förekommer i hela landet både i Sverige[4] och Finland[7].
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Värdväxter är bland annat ljung (Calluna vulgaris) och olika ärtväxter, till exempel arter i ginstsläktet (Genista), käringtandssläktet (Lotus) och sötväpplingsläktet (Melilotus).[8][5]
Larverna vårdas av myror i släktena Lasius och Formica.[8]
Flygtiden för imagon är juli till augusti.[2][6]
-
Hedblåvinge, hane (södra Tyskland) -
Hedblåvinge, hona (södra Tyskland)
.jpg)
.jpg)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
- ^ [a b] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 26. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
- ^ Eurobutterflies Plebejus argus, läst 21 augusti 2008
- ^ [a b c d e] Claes U. Eliasson (2005 & 2015). ”Hedblåvinge Plebejus idas”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201153. Läst 1 oktober 2017.
- ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/Life Funet Plebejus idas, läst 1 oktober 2017
- ^ [a b] Butterflies and Moths of North America Arkiverad 17 november 2007 hämtat från the Wayback Machine. Plebejus idas, läst 22 augusti 2008
- ^ Lauri Kaila (2010). ”hedblåvinge (Plebejus idas)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.60855. Läst 1 oktober 2017.
- ^ [a b] Moths and Butterflies of Europe and North Africa Plebejus idas, läst 22 augusti 2008
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hedblåvinge.
