Tofsskrika

	Tofsskrika; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Tofsskrikor; Platylophidae
Släkte	Platylophus; Swainson, 1832
Art	Tofsskrika; P. galericulatus
Vetenskapligt namn
	§ Platylophus galericulatus
Auktor	(Cuvier, 1816)

Tofsskrika^[2] (Platylophus galericulatus) är en säregen sydostasiatisk tätting vars systematik är omtvistad.

Utseende och läte

Tofsskrikan är en 31-33 cm lång omisskännlig fågel. Den har kort stjärt, övervägande svart fjäderdräkt med en stor vit halsfläck och en mycket speciell lång och framåtriktad smal tofs. Ungfågeln liknar den adulta men är svagt streckad. Sången är märklig, en plötslig gäll vissling följt av en flöjtande fras: "psssssiu HI-WU". Det vanligaste lätet är ett metalliskt skaller.^[3]

Utbredning och systematik

Tofsskrika placeras som enda art i släktet Platylophus. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:^[4]

Platylophus galericulatus ardesiacus – förekommer i södra Myanmar, på Thailändska halvön och Malackahalvön
Platylophus galericulatus coronatus – förekommer på Borneo och Sumatra
Platylophus galericulatus galericulatus – förekommer på Java

Vissa urskiljer även underarten lemprieri med utbredning på norra Borneo.^[5]

Familjetillhörighet

Tofsskrikan har traditionellt placerats bland kråkfåglarna (Corvidae). DNA-studier visar dock att den snarare står närmare törnskatorna (Laniidae).^[6]^[7]^[8] Avståndet har dock bedömts vara så pass avlägset att den allt oftare lyfts ut till den egna familjen Platylophidae.^[4]^[5]

Levnadssätt

Tofsskrikan förekommer i låglänt städsegrön skog upp till 1.220 meters höjd. Den ses ofta i små grupper i skogens nedre delar. På Java häckar fågeln mellan juni och juli samt mellan oktober och februari. Den bygger ett ordentligt skålformat bo som placeras på en trädgren två meter ovan mark. Däri lägger den ett till två vitaktiga till blekt blågröna rödbrunfläckade ägg.^[3]

Status och hot

Arten är relativt fåtalig och begränsad till skogsmiljöer. Den anses hotad av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som nära hotad, men noterar att populationsutvecklingen bör följas noga.^[1]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2017 Platylophus galericulatus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
^ Jønsson, K.A., Irestedt, M., Fuchs, J., Ericson, P.G.P., Christidis, L., Bowie, R.C.K., Norman, J.A., Pasquet, É. & Fjeldså, J. (2008) Explosive avian radiations and multi-directional dispersal across Wallacea: evidence from the Campephagidae and other Crown Corvida (Aves). Mol. Phylogenet. Evol. 47(1): 221–236
^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011) Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proc. Natn. Acad. Sci. USA 108(6): 2328–2333.
^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014) Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Mol. Phylogenet. Evol. 70(2): 272–285.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör tofsskrika.
Bilder & media
Wikispecies har information om Platylophus galericulatus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2017 Platylophus galericulatus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 1 februari 2018.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[robson-3] [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[IOC-5] [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.

[6] Jønsson, K.A., Irestedt, M., Fuchs, J., Ericson, P.G.P., Christidis, L., Bowie, R.C.K., Norman, J.A., Pasquet, É. & Fjeldså, J. (2008) Explosive avian radiations and multi-directional dispersal across Wallacea: evidence from the Campephagidae and other Crown Corvida (Aves). Mol. Phylogenet. Evol. 47(1): 221–236

[7] Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011) Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proc. Natn. Acad. Sci. USA 108(6): 2328–2333.

[8] Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014) Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Mol. Phylogenet. Evol. 70(2): 272–285.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]