Pilsner
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Pilsner (eller pils) är ett ljust, underjäst, förhållandevis beskt öl. Det är ursprungligen från staden Pilsen i Böhmen (idag Plzeň i Tjeckien),[1] där ölsorten bryggdes första gången 5 oktober 1842.[2] Pilsner är den vanligaste ölsorten i Tyskland där den heter Pilsener eller Pils. Ölsorten är ursprunget till alla moderna ljusa lageröl. Det som särskiljer pilsnerstilen från andra typer av lager är en relativt tydlig humlebitterhet.[3]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Den första pilsnern i Sverige bryggdes år 1871. Det skedde första gången i Borås. Senare samma år började Georg Sellmann på Hamburgs Bryggeri (Hamburgerbryggeriet) i Stockholm brygga en pilsner, som blev så populär att den nya ölsorten snart var den dominerande i Sverige.
Pilsner kom även under starkölsförbudets tid 1922-1955 att bli benämningen på den alkoholsvaga klass II-ölen (2,8 viktprocent). Detta gjorde att pilsner under en period hamnade i vanrykte, något som dock motverkats av Staropramen och andra tjeckiska öls popularitet på senare år.
I vardagsspråk menar man ofta med ordet "pilsner" en öl helt enkelt.
Kvalitetsmässigt skilde man före starkölsförbudet på pilsneröl med en alkoholhalt av 4,75 viktprocent och pilsnerdricka med en alkoholhalt av 3,25 viktprocent.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”pilsner | SAOB”. www.saob.se. http://www.saob.se/artikel/?seek=pilsner. Läst 26 maj 2017.
- ^ ”pilsner”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pilsner. Läst 31 januari 2019.
- ^ ”Om pilsner i tjeckisk stil | Systembolaget”. www.systembolaget.se. https://www.systembolaget.se/ol/olstilar/lager/ljus/pilsner-tjeckisk-stil/. Läst 19 november 2023.
- ^ Öl i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
|