Pehr Gustaf Cederschjöld
| Pehr Gustaf Cederschiöld | |
 Pehr Gustaf Cederschjöld. Teckning av Maria Röhl (1836) | |
| Född | 4 september 1782[1] Sjösås församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 februari 1848[1] (65 år) Stockholms stad[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[2], läkare[2], obstetriker[2] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[2] | |
| Arbetsgivare | Karolinska Institutet |
| Maka | Cordelia von Wedderkop |
| Barn | Fredrik August Cederschiöld (f. 1813)[3] |
| Släktingar | Fredrik Johan Cederschiöld (syskon)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Pehr Gustaf Cederschjöld, född 4 september 1782 i Sjösås församling, Kronobergs län,[4] död 12 februari 1848 i Klara församling, Stockholm,[5] var en svensk läkare, professor och politisk skriftställare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var son till Staffan Casper Cederschiöld (yngre grenen i adelsätten Cederschiöld), som var kvartermästare vid Adelsfanan, och dennes hustru Anna Plantina Laurell, samt bror till Fredrik Johan Cederschiöld.
Cederschjöld blev student vid Lunds universitet 1798, medicine doktor 1809, prosektor i anatomi 1811 och året därpå kirurgie magister. År 1813 flyttade han till Stockholm där han blev extra ordinarie professor i obstetrik vid Karolinska institutet. År 1822 blev han ordinarie professor där och direktör för Allmänna barnbördshuset. Som överläkare där vidtog han framsynta och framgångsrika åtgärder för att bekämpa barnsängsfeber. Han isolerade till exempel de barnsängsfebersjuka på en särskild avdelning, och varje barnsängskvinna sköttes med rengöringsmaterial, som var avsett uteslutande för hennes eget behov. Han visade också stort intresse för barnmorskeutbildning och skrev flera handböcker i ämnet. Det bör dock påpekas att dessa tydligt visar att läran om händernas rengöring och desinfektion för barnsängsfeberns bekämpande bland samtidens obstetriker ännu inte fått den centrala plats i kampen mot denna sjukdom, som den sedermera vann tack vare ungraren Ignaz Semmelweiss arbeten.
Han var även mycket aktiv som politisk författare, riksdagsman och statsrevisor. År 1830 blev han ledamot av Vetenskapsakademien och han var även ledamot av flera andra lärda samfund.
Hans hustru var medlem av ätten von Boije, och de var föräldrar till Fredrik August Cederschjöld.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Handbok för barnmorskor (1822, sjunde upplagan 1868)
- Handbok för riksdagsmän (1822, tredje upplagan 1839)
- Riksdagen i Stockholm 1719 (1826)
- Försök att bringa Sveriges grundlagar i system (1828)
- Utkast till handbok i den instrumentala barnförlossningskonsten (1830, femte upplagan 1870)
- Anmärkningar vid lagkomitéens förslag till allmän criminallag (1833)
- Lärobok i vården om qvinnans slägtlif (1836-39)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Cederschiöld, 3. Per Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Cederschiöld, 3. Per Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14727, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Pehr Gustaf Cederschjöld, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14727, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Fredrik August Cederschjöld, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14725, läst: 18 december 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Sjösås församlings födelse- och dopbok 1753–1852, s. 149
- ^ Klara församlings död- och begravningsbok 1848–1860, bild 9
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|