Vasspapegojnäbb

	Vasspapegojnäbb; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Sylvior; Sylviidae
Släkte	Paradoxornis
Art	Vasspapegojnäbb; P. heudei
Vetenskapligt namn
	§ Paradoxornis heudei
Auktor	David, 1872
Utbredning

Vasspapegojnäbb^[2] (Paradoxornis heudei) är en fåtalig östasiatisk tätting som numera placeras i familjen papegojnäbbar.^[3]

Utseende

Vasspapegojnäbben är en 18-20 cm lång fågel med kraftig, papegojliknande gul näbb. Den är den enda arten bland papegojnäbbarna som har en särskild häckningsdräkt.^[4]

Sommardräkt

Sommartid är den skiffergrå ovan från hjässan till övre delen av manteln, medan den nedre delen är mörkt kastanjebrun. På huvudet syns ett svart längsgående hjässband från ovan ögat och bakåt samt vitaktig kind och halssida. Nedre delen av bröstet samt från nedre delen av manteln till ryggen är den mörkt kastanjebrun, något ljusare på flankerna.^[4]

Vinterdräkt

Utanför häckningstid är den brett streckad från panna och hjässmitt till nacke i askgrått och skär- eller gräddvitt. Det breda hjässbandet är varmbrunt och svartstreckat, medan örontäckarna är blekt skär- eller gräddvita.^[4]

Läte

Sången består av en lång serie toner som i engelsk litteratur beskrivs som "chut", "chu" eller "hiu".^[4]

Utbredning och systematik

Vasspapegojnäbb är den nordligast förekommande av alla papegojnäbbar. Den delas in i två underarter med följande utbredning:^[5]

polivanovi (inklusive mongolicus^[6]) – sydöstligaste Sibirien (Chanka) och södra Ussuriland
heudei – östra Kina (sydöstra Shandong söderut till Jiangsu och inåt landet till norra Jiangxi)

Underarten polivanovi urskildes tidigare som egen art, nordlig papegojnäbb.

Släktestillhörighet

Tidigare inkluderades alla papegojnäbbar förutom större papegojnäbb i Paradoxornis. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och även den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade i släktet.^[7] Paradoxornis delades därför upp i ett antal mindre släkten. Initialt behölls vasspapegojnäbben i Paradoxornis, men en genetisk studie från 2019 visade dock att den i själva verket är systerart till en grupp bestående av de övriga två Paradoxornis-arterna, men även Conostoma, Cholornis och Psittiparus.^[8] Författarna till studien rekommenderade att den lyfts ut till ett eget släkte, Calamornis. De världsledande taxonomiska auktoriteterna International Ornithological Congress (IOC) och eBird/Clements följde inledningsvis rekommendationerna, men valde därefter att istället expandera Paradoxornis till att omfatta även Conostoma, Cholornis, Psittiparus och Calamornis. På så sätt delas papegojnäbbarna upp i två släkten, Paradoxornis för de större arterna (inklusive större papegojnäbb) som är systergrupp till messmygen, och så Suthora för de mindre.

Familjetillhörighet

DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familj, vilket i stor utsträckning görs fortfarande. Enligt sentida studier^[8] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

Levnadssätt

Vasspapegojnäbben är som namnet antyder bunden till vassbälten. Den ses i par under häckningstid, resten av året i grupper om fem till 15 fåglar som rör sig genom vassen på jakt efter insekter. Fågeln häckar mellan maj och augusti. Den bygger ett vackert, skålformat bo av död vass som placeras ungefär 1,5 meter ovan mark. Däri lägger den två till fem ägg. Arten är stannfågel.^[4]

Status

Vasspapegojnäbben tros minska relativt kraftigt på grund av habitatförlust av vassbälten som den är bunden till. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den däför som nära hotad.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig.^[9]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Pierre Marie Heude (1836-1902), fransk concholog, missionär och samlare av specimen i Kina.^[10]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Paradoxornis heudei Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
^ [a b c d e] Robson, C. (2019). Reed Parrotbill (Paradoxornis heudei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59719 8 januari 2019).
^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.
^ [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vasspapegojnäbb.
Bilder & media
Wikispecies har information om vasspapegojnäbb.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Paradoxornis heudei Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

[hbw-4] [a b c d e] Robson, C. (2019). Reed Parrotbill (Paradoxornis heudei). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59719 8 januari 2019).

[CC-5] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[H&M-6] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[7] Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.

[cai-8] [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

[9] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]