Palau

Beluu ęr a Belau
Beluu ęr a Belau
Flagga
	Valspråk: Rainbow's End
	Nationalsång: Belau loba klisiich er a kelulul;
	läge
Huvudstad	Ngerulmud
Största stad	Koror
Officiella språk	engelska, palauiska
Statsskick	republik
Självständighet	från USA
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2015 års beräkning
BNP (nominell)	2015 års beräkning
HDI (2021)	▼ 0,767 (80:e)
Valuta	USA-dollar (USD)
Tidszon	UTC+9
	Topografi
Nationaldag	9 juli (Konstitutionsdagen)
Nationalitetsmärke	PAL
Landskod	PW, PLW, 585
Toppdomän	.pw
Landsnummer	680

För andra betydelser, se Palau (olika betydelser).

Palau, officiellt Republiken Palau,^[4] (palauiska: Beluu ęr a Belau), är en östat i Stilla havet, 800 km öster om Filippinerna och 3 200 km söder om Tokyo. År 1978, efter tre decennier som en del av FN:s förvaltarskap, valde Palau självständighet i stället för att bli en del av Mikronesiens federerade stater. Avtalet Compact of Free Association godkändes 1986 men ratificerades inte förrän 1993. Det trädde i kraft året därpå, varvid Palau blev självständigt som av världens såväl yngsta som minsta suveräna stater. På engelska stavas ibland namnet Belau i enlighet med det lokala uttalet. Tidigare stavades det Pelew.^[5]

Historia

Ögruppen befolkades ursprungligen för omkring 3 000 år sedan av folk från Filippinerna, men den nuvarande befolkningen är senare invandrare, av språket att döma sannolikt från Sundaöarna. Ögruppen var relativt isolerad fram till 1800-talet, och de enda kända handelskontakterna var med Java och de mikronesiska Yapöarna.

Den första europé som siktade öarna kan ha varit spanjoren Ruy Lopez de Villalobos 1543, även om det är omstritt. Under 1800-talets senare hälft hamnade Palau under spansk överhöghet. Kejsardömet Tyskland köpte ögruppen 1899 som då blev del i Tyska Nya Guinea och under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. 1920 erhöll Japan förvaltningsmandat över området efter Versaillesfreden 1919. I april 1922 omstrukturerades det japanska förvaltningsmandatet till Nan'yo Cho (Japanska Stillahavsmandatet).

Under andra världskriget användes ögruppen som militärbas av Japan tills USA erövrade området 1944. 1947 utsågs Palau tillsammans med hela Karolineröarna till Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet under USA:s förvaltning.

I maj 1979 bildades den autonoma federationen Mikronesien med lokalt självstyre men den 1 januari 1981 lämnade hela Palau federationen för att bli en självständig stat i fri association med USA. Den 1 oktober 1994 blev landet helt självständigt.

Geografi

Palau består av fem öområden med över 300 öar. Landets huvudstad är sedan den 7 oktober 2006 Ngerulmud på huvudön Babeldaob. Huvudstaden flyttades då från Koror, belägen 20 kilometer sydväst om den nya huvudstaden.

Palauöarna, huvudgruppen som ligger inom ett korallrev med övriga större öar
- Babeldaob, huvudön, cirka 397 km²
- Koror, cirka 10 km²
- Peleliu, cirka 13 km²
Angaurön, cirka 8 km², sydväst om huvudön
Kayangelatollen, cirka 1,4 km², norr om huvudön
Rocköarna, cirka 47 km², väster om huvudön
Sydvästöarna, cirka 4 km², sydväst om huvudön

Klimat

Klimatet på Palau är varmt och fuktigt. Regntiden varar från maj till november. Under regntiden förekommer tyfoner.

Naturskydd och miljöproblem

Landets miljöproblem är otillräcklig sophantering samt att illegala fiskemetoder och överfiskning förstör de marina ekosystemen och korallreven. I mars 2011 slöt President Johnson Toribiong ett avtal med Sea Shepherd Conservation Society om att bevaka och att kunna agera inom landets gränser när lagöverträdelser kring marina djur begås.^[6]

Styre och politik

Författning och styre

Republiken Palau, som blev självständig 1994, har en demokratisk styrelseform där presidenten, vald genom direkta allmänna val, innehar den verkställande makten för en mandatperiod på fyra år. Hittills har alla presidenter varit män. Den lagstiftande makten utövas av parlamentet, som består av två kammare: en senat med 13 medlemmar och ett delegathus med 16 medlemmar, där varje delstat representeras av en delegat. Val till båda kammare hålls vart fjärde år. Efter valet 2020 var endast en av delegathusets ledamöter kvinna. Enligt det avtal som grundar Palaus självständighet ansvarar USA för landets försvar och tillhandahåller ekonomiskt stöd.^[7]

Presidenter

Haruo Remeliik, 1981–85
Thomas Remengesau, 1985
Alfonso Oiterong, 1985
Lazarus Salii, 1985–88
Thomas Remengesau, 1988–89
Ngiratkel Etpison, 1989–93
Kuniwo Nakamura, 1993–2001
Tommy Remengesau, 2001–2009
Johnson Toribiong, 2009–2013
Tommy Remengesau, 2013–2021
Surangel Whipps Jr, 2021–

Administrativ indelning

Huvudartikel: Palaus delstater

Palau är indelat i sexton delstater: Aimeliik, Airai, Angaur, Hatohobei, Kayangel, Koror, Melekeok, Ngaraard, Ngarchelong, Ngardmau, Ngatpang, Ngchesar, Ngeremlengui, Ngiwal, Peleliu, Sonsoral.

Parlamentet "Olbiil era Kelulau" har sitt säte sedan 2006 i Ngerulmud.

Ekonomi och infrastruktur

21 % av landets yta är odlingsbar mark.

De huvudsakliga inkomstkällorna är turism, jordbruk och fiske. Staten är den största arbetsgivaren, och dess ekonomi är beroende av ekonomiskt stöd från USA. I gengäld låter man USA ha militärbaser i landet.

Näringsliv

Råvaror

Naturtillgångar är skog, mineral (speciellt guld), marina produkter.^{[källa behövs]}

Infrastruktur

Transporter

Koror är förbundet med Babeldaob och de närliggande öarna Arakabesang och Malakal via broar. På Malakal finns en djupvattenshamn. År 2003 invigdes en ny internationell flygplats på Babeldaob, byggd med stöd från Japan. Lokala flygplatser finns även på öarna Peleliu och Angaur.^[8]

Befolkning

Demografi

Minoriteter

Öarna befolkades för mellan 3 000 och 2 000 år sedan av flera migrationsvågor. Det kom malajer från Indonesien, melanesier från Nya Guinea, filippinska ursprungsbefolkningar samt vissa polynesier från avlägsna polynesiska öar i Mikronesien. Detta har resulterat i en mångfaldig befolkning som sedan slutet av 1700-talet även inkluderar européer, japaner och amerikaner. Sydvästöborna, som skiljer sig kulturellt och språkligt från palauanerna, utgör den enda minoritetsgruppen. De härstammar från överlevande från en eller flera kanoter som drev till Sonsorol från Ulithi-atollen, nordost om Yap.^[9]

Migration

Historiskt sett har palauaner i högre grad än andra mikronesier valt att emigrera utomlands. Betydande palauanska samhällen finns idag på Guam, i Hawaii och längs USA:s västkust. Från slutet av 1900-talet började immigrationen till Palau öka markant, framför allt genom arbetskraftsinvandrare, särskilt från Filippinerna. Vid början av 2000-talet utgjorde utlänningar mer än en fjärdedel av landets befolkning.^[9]

Språk

Palauanska är ett väst-austronesiskt språk som kännetecknas av sin komplexitet och många oregelbundenheter, vilket gör det svårt att formulera grammatiska och lexikala regler. Ett annat inhemskt språk, sonsorolesiska-tobianska, talas på öarna i sydväst. De officiella språken i Palau är palauanska, sonsorolesiska-tobianska och engelska.^[9]

Religion

Den traditionella palauanska religionen, som kretsade kring mäktiga förfäder och naturandar, ersattes av kristendomen när missionärer kom till området. Idag är lite mer än hälften av befolkningen katoliker, medan drygt en fjärdedel är protestanter. Det finns även mindre grupper av sjundedagsadventister, Jehovas vittnen, mormoner och andra religiösa samfund.^[9]

Kultur

Traditioner

Kultursymboler

Palaus flaggas blåa bakgrund symboliserar Stilla havet. Den gula cirkeln är fullmånen. Fullmånen är en symbol för produktivitet och framgång och enligt folktron bör aktiviteter som jordbruk och fiske ske i månens sken för bästa framgång.^[10]

Referenser

^ [a b c] ”Palau”. The World Factbook. CIA. 13 november 2016. Arkiverad från originalet den 11 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100711145817/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ps.html. Läst 25 november 2016.
^ [a b c d] ”5. Report for Selected Countries and Subjects - Palau” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=71&pr.y=13&sy=2010&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=565&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 25 november 2016.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 89. Libris 19372605. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304212501/http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 16 juni 2016
^ Gunn, J., red (1935) (på engelska). Nelson's World Gazetteer and Geographical Dictionary. London: Thomas Nelson and Sons Ltd
^ Sea Shepherd Partners with the Republic of Palau to Control Poaching Arkiverad 3 april 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Palau - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/palau. Läst 3 januari 2025.
^ Næverdal, Cato (2024-11-26). ”Økonomi og næringsliv på Palau” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_p%C3%A5_Palau. Läst 3 januari 2025.
^ [a b c d] ”Palau - Tropical, Humid, Rainfall | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 13 december 2024. https://www.britannica.com/place/Palau/Climate. Läst 3 januari 2025.
^ von Konow, Jan; Jönsson, Anders. ”Palau”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/palau. Läst 12 juni 2016.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Palau.
Bilder & media
Palaus regering och förvaltning
Palaus turistbyrå

[CIAWorldFactbook-1] [a b c] ”Palau”. The World Factbook. CIA. 13 november 2016. Arkiverad från originalet den 11 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100711145817/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ps.html. Läst 25 november 2016.

[IMFGDP2015-2] [a b c d] ”5. Report for Selected Countries and Subjects - Palau” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=71&pr.y=13&sy=2010&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=565&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 25 november 2016.

[hdirapport2022-3] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[4] ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 89. Libris 19372605. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304212501/http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 16 juni 2016

[5] Gunn, J., red (1935) (på engelska). Nelson's World Gazetteer and Geographical Dictionary. London: Thomas Nelson and Sons Ltd

[6] Sea Shepherd Partners with the Republic of Palau to Control Poaching Arkiverad 3 april 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[7] ”Palau - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/palau. Läst 3 januari 2025.

[8] Næverdal, Cato (2024-11-26). ”Økonomi og næringsliv på Palau” (på norska). Store norske leksikon. https://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_p%C3%A5_Palau. Läst 3 januari 2025.

[:0-9] [a b c d] ”Palau - Tropical, Humid, Rainfall | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 13 december 2024. https://www.britannica.com/place/Palau/Climate. Läst 3 januari 2025.

[NE-10] von Konow, Jan; Jönsson, Anders. ”Palau”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/palau. Läst 12 juni 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]