Rödbraxen
Rödbraxen[1] Status i världen: Livskraftig (lc)[2] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
Underordning | Abborrlika fiskar Percoidei |
Familj | Havsrudefiskar Sparidae |
Släkte | Pagrus |
Art | Rödbraxen P. pagrus |
Vetenskapligt namn | |
§ Pagrus pagrus | |
Auktor | Linné, 1758[3] |
Synonymer | |
Pagrus sedecim Ginsburg, 1952 | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Rödbraxen (Pagrus pagrus) är en saltvattensfisk från familjen havsrudefiskar (Sparide) med utbredning på båda sidor av Atlanten från 51°N till 43°S, 98°V till 36°O samt i Medelhavet. Den når en maximal storlek under en meter och en vikt av maximalt 7,7 kg. I allmänhet når den en längd av upp till 35 cm.[4] Den är en populär matfisk.[2]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Rödbraxen har en långsträckt, oval form, som andra havsrudefiskar tillplattad från sidorna. Den är rosafärgad, vanligen med silverskimmer, och ljusare buk. Ryggfena, bröstfenor och stjärtfena är oftast rödaktiga. Munnen har kraftig tandbeväpning.[4]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Rödbraxen lever bentopelagiskt kustnära över bottnar med klippor, grus eller sand ned till 250m, vanligen dock mellan 10 och 80 m. Den har återfunnits på Atlantens östsida från Brittiska öarna söderöver förbi Gibraltar vidare längs Afrikas kust över Kanarieöarna och Madeira ned till Västsahara samt i Medelhavet. På Atlantens västsida återfinns den från New York söderöver ned till Argentina inklusive västra Karibiska havet och Mexikanska golfen.[2]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Föda
[redigera | redigera wikitext]Rödbraxen söker sin föda på bottnen, där den tar kräftdjur, fisk och blötdjur.[4]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Liksom många andra havsrudefiskar är rödbraxen hermafrodit. Den når könsmognad vid 1 till 2 års ålder och cirka 30 cm längd i sydvästra delen av sitt utbredningsområde (Mexikanska golfen), omkring 2 års ålder och 23 cm längd vid Kanarieöarna, och omkring 3 till 4 års ålder i östra Medelhavet. Till att börja med är den hona, för att övergå till att vara hane senare under sin utveckling.[2] Rödbraxen är äggläggande med yttre befruktning. Den leker på våren när vattentemperaturen har nått 15 °C till 19 °C.[4] I Mexikanska golfen leker arten i december till februari på djup mellan 20 och 78 m. Längre norrut vid den nordamerikanska atlantkusten sker leken senare, mellan januari till april, medan den sker från november till januari vid Argentina. I östra Atlanten leker rödbraxen mellan december till maj vid Kanarieöarna, januari till april i de spanska farvattnen, och från vår till försommar i östra Medelhavet. Ynglen utvecklas på mindre djup, gärna över sjögräsbottnar, för att vandra ned till större djup senare under sin utveckling.[2]
Rödlistningsstatus
[redigera | redigera wikitext]Rödbraxen betraktades tidigare som en hotad fiskart, rödlistad som starkt hotad ("EN") 1996 av IUCN. Tack vare ett antal bevarande åtgärder, bland annat har överfisket i USA upphört, blev den i samband med den senaste bedömningen (2009) omklassificerad som livskraftig ("LC"). Beståndet är emellertid ännu påverkat av den tidigare nedgången. Dessutom är födo- och habitatkonkurrens från släktet Pterois (vingsimpor, den kända saltvattensakvariefisken drakfisk hör hit) ett hot.[2]
Kommersiell betydelse
[redigera | redigera wikitext]På grund av tidigare överfiske betingar arten ett högt pris, vilket lett till att kommersiell odling av rödbraxen bedrivs.[2] Ett stort problem för odlarna är att medan viltlevande rödbraxen har livliga klara färger den odlade har dämpade grå färger och därför inte är lika attraktiv i fiskdiskarna. Ett europeiskt forskningsprojekt bedrivs för att utröna vad som orsakar denna färgförändring, men ännu har man inte lyckats klarlägga det.[5]
Farlighet
[redigera | redigera wikitext]Det finns uppgifter om att rödbraxen skall ha orsakat ciguateraförgiftning.[4]
|
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter ( PDF) Sid.11 2008
- ^ [a b c d e f g] Pagrus pagrus Red Porgy IUCN (2014). Auktorer: Russell, B., Pollard, D., Carpenter, K.E. & Vega-Cendejas, M. (engelska) Läst 28 januari 2022
- ^ ”Pagrus pagrus (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=169207. Läst 2 januari 2011.
- ^ [a b c d e] Papasissi, Christine; Vaughan, David. ”Pagrus pagrus (Linnaeus, 1758) Red porgy” (på engelska). Fishbase. https://www.fishbase.de/summary/Pagrus-pagrus.html. Läst 28 januari 2022.
- ^ ”ENVIRONMENTAL, NUTRITIONAL AND NEUROENDOCRINE REGULATION OF SKIN COLORATION IN THE RED PORGY, Pagrus pagrus” (på engelska). COLORED - a European Research Project (Q5RS-31629). The federation of European Aquaculture producers. 22 oktober 2004. Arkiverad från originalet den 6 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080306121419/http://www.feap.info/redporgy/default_en.asp.