Boeing P-8 Poseidon
Boeing P-8 Poseidon | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | Ubåtsjakt- och havsövervakningsflygplan |
Besättning | 9 |
Första flygning | 25 april 2009 |
Ursprung | USA |
Tillverkare | Boeing |
Antal tillverkade | 122 (maj 2020) |
Data | |
Längd | 39,47 meter |
Spännvidd | 37,64 meter |
Höjd | 12,83 meter |
Max. startvikt | 85 820kg |
Motor(er) | 2 × CFM International CFM56 |
Dragkraft | 2 × 120 kN |
Prestanda | |
Max. hastighet | 907 km/h |
Räckvidd med max. bränsle | 7 242 km[1] |
Max. flyghöjd | 12 496 meter |
Beväpning & bestyckning | |
Bomber | Mark 82, 83 och 84 flygbomber Sjunkbomber |
Robotar | AGM-84 Harpoon AGM-84K SLAM-ER Joint Strike Missile |
Torpeder | Mark 54 ubåtsjakttorpeder |
Övrigt | Sjöminor 87 × Sonarbojar Drönare (luftfartyg) Räddningsflottar (airdrops) |
Elektronik | |
Radar | AN/APY-10 |
Motmedel | AN/ALQ-240 |
Kamera | KA-74A |
Boeing P-8 Poseidon är ett landbaserat havsövervaknings- och ubåtsjaktflygplan, som utvecklats för USA:s flotta och som tillverkas av amerikanska Boeing.
Det är också utrustat för elektronisk övervakning (ELINT). P-8 Poseidon ger information för stöd till operationer på land och vatten. Planet har en roll i räddningstjänst, miljö- och resurshantering. Boeing P-8 Poseidon kan beväpnas med torpeder, sjunkbomber, AGM-84 Harpoon-missiler och andra vapen. P-8 är byggt av Boeing Defense, Space & Security, är en vidareutveckling av Boeing 737-800ERX och drivs av två jetmotorer. Vingarna är spetsigare än den civila varianten, och de saknar winglets. Den har en besättning på nio, två piloter och sju sensoroperatörer. Första provflygningen ägde rum 2009.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Flygplanet har konstruerats som ersättare för Lockheed P-3 Orion. Det används i stort antal av US Navy[3][4] och används i den indiska flottan under namnet P-8I Neptune[5]. Omkring 115 flygplan är levererade eller beställda. P-8 Poseidon används av NATO bland annat från baser på Azorerna och Keflavik i Island.
Beställningar har lagts av bland andra Sydkoreas flotta, Royal Australian Air Force[6], det brittiska Royal Air Force (nio flygplan)[1] och det norska Luftforsvaret (fem flygplan).[7][8][9]
De brittiska flygplanen är stationerade på RAF Lossiemouth i Skottland och de norska ska baseras på Evenes flystasjon vid Harstad-Narviks flygplats, Evenes i Nordnorge.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] The UK is investing in nine P-8A Poseidon Maritime Patrol Aircraft (MPA). Royal Air Force
- ^ P-8A Poseidon Multi-mission Maritime Aircraft (MMA) Arkiverad 11 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine. US Navy
- ^ P-8A Poseidon Arkiverad 28 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine. Naval Air Systems Command
- ^ Boeing delivers 100th P-8A Poseidon to US Navy Naval Technology, 15 maj 2020
- ^ ”Boeing P-8I Neptune of Indian Navy”. Arkiverad från originalet den 2018-07-90. https://web.archive.org/web/20180709215635/https://defenceforumindia.com/boeing-p-8i-neptune-of-indian-navy-1251. Läst 9 juli 2018.
- ^ P-8A Poseidon Royal Australian Air Force
- ^ Norge har inngått kontrakt om kjøp av fem nye P-8A Poseidon maritime patruljefly. regjeringen.no - Webbplats för den norska regeringen
- ^ De skal passe på havet vårt Arkiverad 8 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. Luftforsvarets webbplats
- ^ P-8 på sitt første oppdrag: Med nye fly kan Norge, Storbritannia og USA jakte russiske fartøy i tettere samarbeid Teknisk Ukeblad 18 september 2020 (norska)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Boeing P-8 Poseidon.
- P-8 Poseidon på Boeings webbplats (engelska)
|